Psykologins historia sträcker sig förmodligen lika långt bakåt som människan har haft självreflekterande tankar. Religion har ofta psykologiska teorier om lycka och lidande, vilket exempelvis Buddhismen är ett exempel på. I väst började liknande formuleringar växa fram i det Antika Grekland, där filosofer som Sokrates pratade om rättrådighet och Aristoteles pratade om "det goda livet". Samtidigt började lite djupare diskussioner om "medvetandets filosofi" som varar än idag.
ANIMISM
Den mest klassiska idén om medvetande, är den animistiska, som går ut på att all materia har en ande där händelser sker för att de vill ske. En sten som faller till jorden, faller alltså för att den vill falla till jorden. Rent psykologiskt har den här teorin mer värde, eftersom det är ganska bekvämt att förklara psykologiska fenomen som en sorts "vilja", där vi agerar för att vi vill agera. Rent vetenskapligt, behöver vi ytterligare förklaringar till varför fenomen sker.
DUALISM
René Descartes introducerade idén om dualism, att medvetande och materia är två olika saker. Han introducerade också idén om att det finns en länk mellan medvetande och materia. Denna interaktion mellan tanke och fenomen är viktig än idag, även om konceptet dualism är mer filosofiskt tvivelaktigt.
EMPIRISM
Rationaliserandet skulle snart ersättas av empirismen (1700-talet), att nå kunskap genom observation och erfarenhet. Locke menade att medvetandet var som ett tomt ark papper, som fylldes i genom erfarenheter, istället för den klassiska tron att det redan fanns vissa idéer medfödda.
Min egen problematik började först efter skoltiden. Jag har därför ingen erfarenhet av hur bra eller dåliga skolor är på att erbjuda stöd till barn med psykologisk problematik.
En sak är säker. I varje klass finns det barn med psykologisk problematik, och de flesta får inget stöd alls. Det måste till nya rutiner för att identifiera dessa barn och erbjuda dom stöd. Mental hälsa borde bli ett ämne i skolan, tillsammans med förebyggande arbete mot mobbing osv. Ett helt ämne som fokuserar på att människor tar hand om varandra, eller i alla fall finns tillgängliga för de som behöver stöd.
Tyvärr är det i dagsläget en utopi som inte är genomförbar på grund av att lärare och personal på skolor inte har tillräckligt med tid eller ork för att genomföra förändringar som är nödvändiga. Skolan behöver genomgå en stor förändring och det kommer jag jobba för som framtida forskare och politiskt engagerad. Barn ska utveckla nödvändiga verktyg i kampen mot psykologisk problematik. Barn får så många intryck, som de behöver smälta, och de behöver stöd i denna process.
Det är självklart att skolan ska ta ansvar för sina elevers välmående. Alla är inte lyckligt lottade och alla har inte föräldrar som tar sitt ansvar, tyvärr. Det måste finns ett socialt skyddsnät.
För det går att må bra. Det vet jag själv. Jag har varit på botten med ett hav av ångest, men mår i nuläget bra.
Psykologin som vetenskap börjar dock mer och mer fokusera på positiv psykologi, vilket innebär att det inte bara är fokus på ohälsa, utan även hälsa, vad som får människor att må bra. Detta kommer impementeras mer och mer i samhället, allteftersom vi får mer kunskap i dessa frågor. Men bondförnuftet har vi redan idag. Låt oss använda oss av det.
Regression används för att förutsäga ett resultat i ena variabeln när den andra variabeln är given. Jag skulle exempelvis kunna gissa att ångestnivån blir större, desto större spindel man ser! En korrelation berättar att det finns ett sådant samband, medan regression ritar upp en linje, som är medelvärdet av alla resultat. (ok... det är säkert mer komplicerat än så...) Detta innebär att man kan gissa ångestnivån, baserat på hur stor spindeln är.
Psykologi baseras mycket på sannolikhet och kvalificerade gissningar, så därför används regression flitigt.
En korrelation beskriver sambandet mellan två variabler. Ett samband kan variera mellan -1,0 (negativ korrelation) till 1,0 (positiv korrelation).
KAUSALITET - ORSAK OCH VERKAN
Korrelationer beskriver endast samband mellan två variabler och kan därför inte säga vad som är orsak och verkan. Detta beror främst på att variablerna kan påverka varandra, samt att det kan finnas en eventuell tredje variabel som orsakar ett fenomen.
ÄR RESULTATEN NORMALFÖRDELADE
Det finns några olika korrelationstest att göra. Främst använder man SPSS att utföra dessa test, eftersom det är mödosamt att räkna ut det själv...
De två vanligaste korrelationstesten är Spearmans Korrelationstest och Pearsons Korrelationstest.
Det pågår en viss kontrovers inom psykologin huruvida EMDR är effektiv eller inte mot posttraumatisk stress, trauman. Helt klart är att den är effektiv, men den aktiva komponent som verkar ge effekt, är exponeringskomponenten i EMDR. Det skulle alltså kunna finnas andra metoder som är mer effektiva, som också innefattar exponeringskomponenten, exempelvis KBT.
I forskning är Ockhams rakkniv att föredra. Finns det (i en metod) onödiga komponenter som är svåra att förklara, så är en annan metod, som är lika eller mer effektiv, med färre och mer begripliga komponenter att föredra.
Jag är själv skeptisk till EMDR, eftersom det är en något mystisk metod, som många höjer till skyarna och menar att det är ett självklart förstahandsval när det gäller terapi för personer med trauman. Det har tidigare visats att ögonrörelserna är ovidkommande för terapins utgång (effektivitet). Ändå envisas många med att utföra ögonrörelserna, förmodligen för att det har en teatralisk effekt...
Den här studien jämför EMDR med KBT och visar att en KBT-variant är signifikant mer effektiv än EMDR när det gäller PTSD. Det finns alltså ingen anledning (om man går utefter evidensbaserad terapi och den här studien, som för övrigt är väl genomförd) att föredra EMDR framför KBT.
Compared Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) and a Cognitive-Behavior Therapy (CBT) variant (Trauma Treatment Protocol; TTP) in the treatment of posttraumatic stress disorder (PTSD), via a controlled clinical study using therapists trained in both procedures. 23 Ss who had undergone a traumatic incident participated. It was found that TTP was both statistically and clinically more effective in reducing pathology related to PTSD and that this superiority was maintained and became more evident, by 3-mo follow-up. These results are discussed in terms of past research. (PsycINFO Database Record (c) 2008 APA, all rights reserved)
Källa: Journal of Anxiety Disorders. Special Issue: Advances in conceptualization and research on the efficacy and mechanism of EMDR. Vol 13(1-2), Jan-Apr 1999, pp. 131-157
Det finns mycket att säga om hypnos. Jag provocerar lite med att säga att det är bluff och båg... Men jag menar egentligen att hypnos inte har den TERAPEUTISKA effekt som det ibland uppges att den har.
Det är populärt. Det är mystiskt. Man går in omedvetet och programerar om. Bekvämt. Lite coolt. Spännande.
Olika människor är olika mottagliga för hypnos.
Det har effekt. Men största effekten är placeboeffekt, dvs det är tron på att man mår bättre, som gör att man mår bättre. Hypnosen programerar inte om det undermedvetna...
Avslappning har minst lika stor effekt. (Det är billigare också...)
Det finns pengar att tjäna på hypnos. Populära hypnotisörer har TV-program, där några få är med på riktigt och resten är skådisar för att spetsa till händelserna lite...
I en liten varningsnotis kan man läsa att:
"De som inte mår bra, bör inte titta på hypnosklippen". Gissa vilka som är målgruppen för hypnotisörer? De som mår förjävligt och är desperata att bli av med sina problem. Det har jag förståelse för, men jag önskar att man istället tittar på alternativ som faktiskt har bevisad effekt och som inte är beroende av tro.
Men tro är också helande. Fast i så fall kan man tro på Gud, gratis.
Samtidigt står det att "Titta på hypnos och må bättre".
Inte särskilt samstämmigt... Nästan komiskt ovetenskapligt och ologiskt.
Folk får gärna ägna sig åt hypnos, men man ska inte förvänta sig några underverk, och jag tycker man är ganska "dum" (eller rättare sagt, oekonomisk) om man betalar 1000 kronor, istället för att bara sätta på lugn musik och slappna av.
Validitet och reliabilitet avgör hur starkt eller pålitligt ett forskningsresultat är. Forskningsrapporter är utformade för att presentera styrkor och svagheter gällande validitet och reliabilitet.
Validitet och reliabilitet kan förklaras som en hastighetsmätare. Att mätaren visar RÄTT hastighet innebär hög validitet. Att mätaren visar SAMMA hastighet innebär reliabilitet. Om man kör i 50 km i timmen och mätaren visar 40 km i timmen, finns ett problem med validiteten. Om man kör i 50 km i timmen och mötaren visar 40 km i timmen vid ett tillfälle och 60 km i timmen vid ett annat tillfälle, finns ett problem med reliabiliteten.
Det går att ha hög reliabilitet men låg validitet. Däremot går det inte att ha hög validitet, med en låg reliabilitet. Mycket tid och kraft ägnas därför på att utveckla metoder som stabila över tid.
EXPERIMENTELL RELIABILITET
Identifikation och urval av försökspersoner
En vanlig tumregel är att fler försökspersoner ökar reliabiliteten. Extrema resultat påverkar mindre och populationen blir bättre representerad. Att kunna identifiera försökspersoner till den utvalda populationen påverkar också reliabiliteten. Om populationen är "deprimerade personer" så krävs en pålitlig identifikation av dessa personer.
Forskarens och försöksledarnas egenskaper (bias)
Det är inte bara försökspersoner som kan ställa till ett experiment. Forskaren bör vara så neutral som möjligt och inte försöka påverka studien med sin bias, eller förutfattade meningar. Detta kanske låter självklart, men det är inte ovanligt att forskare snyggar till rapporter och experiment för att tjäna sina egna syften. Att vara forskare är trots allt en karriär med konkurrens. Forskare är ibland lite väl ivriga att upptäcka nya fenomen.
Försöksledarna är de som utför experimenten, eller som samlar in data. Vid vissa tillfällen är det viktigt att försöksledarna har liknande egenskaper. Om exempelvis en terapimetod undersöks, så är det avgörande för reliabiliteten att terapeuterna har liknande egenskaper och följer tydliga instruktioner. Annars blir det svårt att avgöra om det är terapeutens egenskaper eller metod som hade effekt.
Oberoende och beroende variabler
Den oberoenda variabeln är den variabel som blir manipulerad av försöksledaren. Vad som är viktigt för reliabiliteten är operationaliseringarna är konstanta och tydliga. I praktiken innebär detta att man häller upp lika stor mängd alkohol, om det nu är alkohol som är den oberoende variabeln.
Den beroende variabeln bör vara stabil. Ett exempel på stabil mätning av fylla skulle kunna vara blodprov och promille. En mer instabil mätmetod skulle kunna vara någon som bedömer försökspersonens fylla.
Mätfel
Något som är omöjligt att undvika är mätfel som uppstår när man mäter ett psykologiskt fenomen. Det är nackdelen med att vetenskapligt studera subjektet. Däremot kan man göra sitt bästa att minimera dessa mätfel, genom upprepningar av experimentet (och se om resultatet stabiliseras).
Utvärdera reliabiliteten
Som alla säkert förstått vid det här laget så går det att utvärdera reliabilitet. Det vanligaste sättet är helt enkelt att göra ett "test-retest", två successiva test på samma försökspersoner. Stora händelser (som tex 11:e september) kan påverka reliabiliteten kraftigt vid successiva mätningar. Ett test som mäter oro, skulle exempelvis få dramatiskt annorlunda resultat före och efter 11:e september.
Det går även att undersöka reliabiliteten genom olika bedömningar av samma fenomen. Man kan exempelvis fråga sex olika psykiatriker om en psykologisk diagnos, och se om de sätter samma diagnos (psykiatriska diagnoser har för örvrigt låg reliabilitet... dvs diagnoser varierar ofta läkare emellan).
Intern konsistens kan mätas med split-half metod och Cronbach´s alpha.
EXPERIMENTELL VALIDITET
Det finns fyra olika typer av experimentell validitet:
Statistisk validitet - huruvida slutsatserna är korrekta. Intern validitet - huruvida slutsatsen om att oberoende och beroende varabler har ett orsakssamband. (att man inte egentligen mäter någon annan, så kallad tredje, variabel. Konstruktionsvaliditet - Huruvida slutsatser kring experimentets konstruktion och dess operationaliseringar är korrekta. Extern validitet - Ekologisk hållbarhet, gäller resultaten över tid, mellan populationer och i olika miljöer?
Syftet med ett vetenskapligt skrivande är att informera och övertyga läsaren att uppsatsen innehåller betydande ny kunskap som bidrar till det kunskapsområde man skriver om. Övertygelsen bör vara ett logiskt argument som steg för steg byggs upp och understöds.
Det finns olika mallar för hur denna argumentation ska presenteras. Den formalia-mall jag utgår ifrån är APA.
STRUKTUR
Uppsatsen ska ha en tydlig struktur, som man brukar kalla "timglas-struktur", dvs börja med en bred frågeställning, bli smalare och smalare, samt besvara frågeställningen, för att sedan bli bred och diskutera resultatet. Bredast, smal, Bred, därav timglasliknelsen.
APA delar upp uppsatsen i fyra olika ämnen:
- Introduktion - Metod - Resultat - Diskussion
Margeret Kerr föreslår följande logiska resonemang:
- Börja med att ställa en fråga om människor - Vad säger tidigare forskning om denna fråga? - Problem, begränsningar och obesvarade frågor i tidigare forskning - Frågeställningen för studien - Hur ska studien besvara frågeställningen? - Resultatet av din studie - Vad resultatet har att bidra till forskningen - Vad resultatet besvarar om människor
När man mäter en korrelation, eller samband, mellan två olika variabler, tex barns avvänjning (ex potta eller mat) och senare psykologiska problem, så undersöker man relationen mellan avvänjning och senare psykologiska problem. En positiv relation innebär att det finns ett sådant samband (vilket det finns i det här fallet).
En positiv relation betyder dock inte att avvänjningen ORSAKAR senare psykologisk problematik. Det skulle kunna vara en tredje variabel som är orsaken. Tex föräldrars färdigheter i att ta hand om ett barn.
I korrelations- sambandsstudier måste man komma ihåg att det kan finnas en tredje variabel (eller flera) så att man inte drar förhastade slutsatser. En korrelation ger oss många ledtrådar som går att forska vidare kring. Därför är de så populära.
Jag ska själv göra en kvantitativ korrelationsstudie med min C-uppsats och mäta sambandet mellan (höga) ideal och (prestations) ångest. Jag kommer inte kunna dra slutsatsen att höga ideal orsakar ångest, men jag kan gå vidare i mina teorier om ångestproblematik och göra nya, mer kontrollerade studier.
Spännande att läsa Johanne Hildebradts artikelserie om kampen mot ohälsan. Det är starka krafter och vanor som hon utmanar, och om hon lyckas, så är det värt en beundransvärd klapp på axeln.
Det blir en lång och utdragen process att sluta röka. Men det är värt kampen.
Det viktigaste är att inte låta några bakslag vinna över rationaliteten. Det är lätt hänt, när det man kämpar emot, ger tröst.
Det är svårt att säga vad som är abnormalt. Olika teorier försöker förklara vad abnormalitet är:
- Kulturell relativism - avvikelse från kulturella normer definierar abnormalitet. Kritiker menar att en sådan definition kan användas för att kontrollera grupper genom att stämpla dem som abnormala, trots att de inte är mer "psykiskt störda" än de som sätter etiketter på dem. Trots sina brister så har kulturell relativism gett oss förståelse i att kulturer är olika och att vi bör acceptera skillnader i normer.
- Ovanlighet - Desto mer sällsynt ett beteende är, desto mer abnormalt är beteendet. Har samma problem som kulturell relativism. Vart ska man dra gränsen för ovanlighet? Är ovanlighet per definition någonting negativt? Studier har visat att eccentriska människor är mindre dysfunktionella än "vanliga" människor.
- Obehag - Desto mer obehag en människa har, desto mer abnormal är människan. Undviker svårigheterna med kulturell relativism och ovanlighet. Ett exempel är homosexualitet, som inte längre klassas som en psykologisk störning. Problemet med den här definitionen är att det är en subjektiv bedömning. Psykoligisk problematik är ofta förknippat med verklighetsflykt, vilket kan innebära att en person inte känner något obehag, trots destruktivt beteende.
- Psykisk sjukdom - Abnormalitet är beteenden som orsakats av psykisk sjukdom. Kräver objektiva definitioner för vad som är "friskt" och "sjukt". Borde gå att finnas biologiska bevis för att sjukdomen existerar. Problemet med den här definitionen är att det ofta inte finns biologiska bevis för att en person är "psykiskt sjuk". Diagnoser sätts av psykiatriker som bedömer beteendet. Vissa personer har många diagnoser och olika psykiatriker sätter olika diagnoser på samma problematik. Diagnoser kan också skapa ett stigma för klienterna.
- Dysfunktion - Abnormalitet när en person inte mår bra på grund av bristfällig funktionalitet i samhället/omgivningen. Detta är den nuvarande och mest populära definitionen av abnormal psykologi. Unviker många problem som ovanstående definitioner har. Ett problem som kvarstår är om det är personen eller omgivningen som är abnormal? Det känns lite paradoxalt om en terroriserande omgivning skulle klassas som normal, medan ett offer för terrorn skulle klassas som abnormal.
- Ångestperspektivet - Min egen teori om att abnormalitet är det som orsakar ångestproblematik. Ångest är kvittot på att en abnormalitet förekommer. Sedan finns det en eklektisk förklaringsmodell till vad som har orsakat ångesten. Abnormalitet och ångest är alltså inte en och samma sak. Ångest är ett uttryck på abnormaliteten. Orsaken till ångesten är samma som abnormaliteten. Det kan vara en biologisk abnormalitet, kognitiv abnormalitet, social abnormalitet osv. Denna definition ger en mer korrekt och "flytande" bild av abnormalitet.
ABNORMALITET GENOM HISTORIEN
- Antika teorier - Stenåldern - Onda andar var orsaken till abnormalitet. Behandling för detta var ibland ett kirurgiskt ingrepp där man borrade ett i huvudet, så att den onda anden kunde flyga ut. Lustigt nog hade detta ibland en positiv effekt, i de fall tryck från hjärnan var orsaken till problematiken. Oftast slutade ingreppet med dödlig utgång...
- Antika teorier - Kina - Obalans mellan Ying och Yang var orsaken till abnormalitet. Behandling för detta var att balansera aktivitet, matintag osv. Religiösa tolkningar fanns även här.
- Antika teorier - Grekland och Rom - Biologiska teorier dominerade. Bland annat trodde man att livmodern hade lossnat hos kvinnor med psykologiska abnormaliteter. Vissa religiösa såg abnormaliteter som ett straff från Gud. Platon argumenterade att abnormalitet kunde vara en Gudomlig gåva och källa till kreativitet och god förmåga att skriva. Den vanligaste teorin var att det fanns en obalans med kroppens olika vätskor (blood, phlegm, yellow bile, black bile). Vissa behandlingar var ganska lika de vi har idag, som tex miljöbyte och vila.
- Medeltida teorier - Häxor - Den religiösa häxjakten drabbade ofta personer med psykologisk abnormalitet. Behandlingen var att brännas på bål, vilket inte direkt botade någon... Eftersom det var dödsstraff att argumentera emot kyrkan, utvecklades inte psykologiska teorier särskilt mycket denna tidsperiod.
- Renässansen - Mentalsjukhus - Från tolvhundratalet och framåt började man upprätta mentalsjukhus för de svårt psykiskt sjuka. Behandlingen av patienterna var allt annat än humana och de sågs mer eller mindre som djur. De kedjades ofta fast, kunde tvingas att tigga på gatan, fick knappt någon mat.
- 1800-talet - Förhållandena blev bättre och bättre för patienterna på mentalsjukhusen. Moralisk behandling började förespråkas. Resultaten blev också att många patienter förbättrade sin psykiska hälsa. Rörelsen växte för fort och mentalsjukhusen blev snabbt överbefolkade. Tid och resurser fanns inte längre för moralisk behandling och sjukhusen blev en plats för förvaring av psykiskt sjuka människor. Vissa hävdar att psykiatrin ser ut så än idag.
- Biologiska perspektivet - I början av 1900-talet började fler och fler biologiska teorier utvecklas. Vissa var mer korrekta och andra var mindre korrekta. Medicin och andra biologiska behandlingsmetoder började utvecklas. Vissa blev mycket framgångsrika.
- Psykoanalytiska perspektivet - Freud gjorde karriär med sin teori om jaget, överjaget och det omedvetna. Diverse behandlingsmetoder togs fram för att behandla patienter, exempelvis hypnos och psykoanalys. Freuds teorier är populära än idag, även om de flesta anser att de är vetenskapligt grumliga.
- Behaviorism - En del var inte nöjda med Freud och menade att beteende är ett resultat av belöningar och bestraffningar. Wundt, Pavlov och Skinner gick i spetsen för detta perspektiv som är populärt än idag.
- Kognitiva perspektivet - Vissa uppmärksamma psykologiforskare noterade att belöningar och bestraffningar inte kunde förutsäga beteende. Individens inställning verkade också påverka beteendet. Tankeprocesser fick därmed större uppmärksamhet. Bandura, Ellis och Beck var de som utvecklade många kognitiva teorier som idag ses som de främsta inom behandling av abnormal psykologi.
Känsla (sensation) - Mottagandet av ett stimuli som (inledningsvis) kodas av nervsystemet.
Uppfattning (perception) - Tolkning av ett stimuli upplevelsen av känslan.
Samling av information genom synen sker genom saccades och fixations. Saccades är snabba ögonrörelser och fixation är fixeringspunkter mellan dessa ögonrörelser.
MODELLER FÖR MÖNSTERIGENKÄNNING
The Template approach - alla olika typer av mönster finns redan lagrade. Mönsterigenkänning sker genom matchning av stimuli och dessa lagrade mönster. Problem: vi måste lagra en oerhörd mängd mönster.
Feature analysis - det finns universella drag av mönster. Ett objekt består av olika drag. Problem: Två exakt lika mönster, kan ha olika betydelse.
Connectionism - se ett samband mellan mönster och kontext.
Data-driven process (bottom up) - utgår från stimuli Koncept-driven process (top-down) - utgår från kunskap och kontext
MÖNSTERIGENKÄNNINGSSTÖRNINGAR(måste finnas nåt bättre ord till detta...)
Agnosia - Kan inte känna igen objekt
Prosoagnosia - Kan inte känna igen ansikten
Ansikten och övriga objekt analyseras av olika ställen i hjärnan. Familjära och okända ansikten analyseras av olika ställen i hjärnan. Man kan därför ha dysfunktion enbart av okända ansikten, men inte av familjära ansikten och objekt.
Det finns sju huvudområden inom kognitiv psykologi att forska kring:
- Uppmärksamhet - Automatiska vs Medvetna processer - Datadrivna vs Konceptdrivna processer - Representation - Implicit vs Explicit minne - Metakognition - Hjärnan
Mätverktyg att använda vid forskning:
- Reaktionstid - Korrekthet - Neuropsykologiska mätverktyg som mäter hjärnaktivitet
Hjärnans funktioner:
- Contralaterality - ena sidan av kroppen styrs av den andra sidan av hjärnan - Specialisering - Olika delar av hjärnan specialiserar sig på vissa funktioner
Teorier om hur hjärnan bearbetar (processing) information:
The Standard Theory - Information från omgivningen registreras av våra sinnen, lagras (och bearbetas med olika strategier som upprepning, kodning osv) tillfälligt i korttidsminnet, reaktion genom beteende, lagras långvarigt i långtidsminne. STM och LTM
Uppdatering av The Standard theory - Samverkan, interaktion (inte lika strikt struktur) mellan sinnesregistrering, långtidsminne och korttidsminne.
- Uppfatta - Känna igen - Komma ihåg, minnas - Få idéer - Förstå - Problemlösa - Ta beslut
Definition av minne: Mentala processer som samlar och bibehåller information för senare åtkomst.
Definition av kognition: Alla mentala processer och aktiviteter som vi använder för att uppfatta, komma ihåg, tänka och förstå, samt användandet av dessa processer.
VAD ÄR KOGNITIV VETENSKAP?
- Det vetenskapliga studerandet av medvetandet. - Ett interdisciplinärt (sträcker sig genom flera discipliner/ämnen) perspektiv - Ett experimentellt perspektiv
KOGNITION UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV
Behaviorismen dominerade psykologin fram till 1960. Det fanns dock problem med detta perspektiv:
- Organismer (framförallt människor) beter sig inte alltid som de borde. - Språk verkar inte utvecklas enligt belöningar och bestraffningar (Chomsky vs Skinner). - Människor bearbetar information och beter sig enligt bearbetningen och inte enligt belöningar och bestraffningar.
Efter 1960 tog kognitionspsykologi över som det främsta perspektivet. Det är det än idag, tillsammans med neuropsykologin.
Förutsättningar för kognitiv psykologi:
- Mentala processer existerar. - Det går att studera mentala processer vetenskapligt. - Människor bearbetar information aktivt.
Två typer av informationsbearbetning:
- Top-Down - Konceptbaserat - utgår från en idé - Var har jag lagt nycklarna? (tänker på vart nycklarna kan ligga) Parallel processing - Bottom-Up - Delbaserad - utgår från en del - Var ligger nycklarna? (letar en plats i taget) Serial processing
.png){kind=small}
