När jag var yngre var Steven Seagals filmer storfilmer. Idag är de B-filmer, vilket innebär att de sänds ganska ofta på kanaler som TV6 eller sent på TV4 och Kanal5.
Konceptet var enkelt:
Buse dödar nära släkting/vän. Seagal hämnas genom att döda en hel klan av busar. Het kärleksscen. Punchlines.
Filmerna innehöll mycket våld och naket och Seagal använde ofta sin kung fu till att bryta armar och ben på attackerande motståndare.
För på något mystiskt sätt så förespråkade Seagal ändå en sorts icke-våld. Försvara dig om du blir attackerad. Bli stark för att undvika konflikter. Asiatiska tankegångar.
Nu i efterhand så förstår jag att våldsromantik och avståndstagande från våld är lite motsägelsefullt. Men tanken var i alla fall fin, och asiatisk kultur fascinerade mig redan som liten.
Idag är filmernas magi inte lika tilldragande, men det händer att det blir en B-rulle med Seagal då och då.
Jag gillar expedition robinson. Det är en av få dokusåpor som har ett värdigt tävlingsmoment. Det kanske är lite kontroversiellt huruvida "kamp om överlevnad" är ett värdigt tävlingsmoment, men förutsatt att det finns sjukvård på plats, så är det en personlig utmaning som är spännande att ta del av.
Det finns olika skills att ha. Duktig med kniv, som Leif. Duktig på pakter osv. Att vara omtyckt räcker inte riktigt. Man måste sätta dolken i ryggen också. Vissa gör det utan att blinka, medan andra låter dramat rulla på utan att blanda sig in alltför mycket. Det är fascinerande ur psykologisk synvinkel.
Den sociala stegen gäller också på Robinson Ön. Och som vanligt brukar de som ligger under gadda ihop sig och fälla dom i toppen. Vilken brukar leda till att de i toppen bildar pakt och inte hjälper de i botten. Nietzsches under- och övermänniskor alltså.
SVTs nya humorprogram är ofyndigt. Därför tycker jag att det är rätt att min buddhistvän Claes Malmberg hoppar av programmet. Han kan säkert vara elak, men inte som koncept i ett humorprogram.
Jag säger inte att det är tråkigt, för man drar lite på smilbandet.
Men det räcker inte för mig att dra lite på smilbandet.
Malena - 39 p Molly - 30 p Sofia - 30 p EMD - 34 p Dawn Finer - 35 p Alcazar - 42 p Emilia - 18 p HEAT - 36 p Agnes - 29 p af Ugglas - 25 p Måns - 40 p
Lets Dance har blivit Lets Skvaller, som främst handlar om rumpor och förhållanden. Av någon anledning finns det ett enormt intresse för Laila Bagges rumpa. Min blogg har också märkt av detta. Vissa dansare har på sig genomskinliga kroppsstrumpor för att dra till sig uppmärksamhet. Snart utvecklas väl programmet till ett sorts "Lets Fuck" där kändisar får ligga med varandra i direktsändning och juryn sätter poäng.
Programledarna kanske har slut på skämt, så det är enkelt att ta till ett litet "slag under bältet".
"Vi snackar män här, inte fjollor" angående att ta några ronder i boxningsringen.
Ja, såhär kan man ju inte boxas:
Å andra sidan. Frågan är om det inte är ännu töntigare att boxas.
Personligen tycker jag det är ok med både boxning och bögfjolleri. Går det att kombinera, så kör på!
Scotts uttalande var kontroversiellt, och förmodligen ganska statistiskt korrekt. Däremot innehåll det lite tveksamma undertoner. Om mitt inlägg också gör det, så beror det bara på ironi.
Foto, Aftonbladet TV, Laila Bagge dansar med bar rumpa.
Inte på grund av Laila Bagges rumpa, utan för att det är alla hjärtans dag med lite tv och filmmys med sambo Emma. Vi ska även se Madagaskar 2, som jag har stora förhoppningar på!
När det kommer till Lets Dance, håller jag helt klart på Magnus Samuelsson!
Magdalena Graaf fick nyss en blödning i hjärnan. Mojje fick en hjärtattack. Morgan har varit nära kollaps. Lets Dance har nästan blivit Lets Die.
Det är svårt, ja nästan omöjligt att dra några slutsatser om stjärnorna pressas för hårt. Naturligtvis är det tufft för en otränad kropp att träna fyra timmar varje dag. Och naturligtvis borde man vila när man är sjuk.
Det är väl framförallt det som är problemet, att de inte kan vila. The show must go on.
Men det är inte TV4 som tvingar stjärnorna att medverka. Man måste kunna ha mod att prioritera sin egen hälsa, framför ett underhållningsprogram. Men det är svårt, och som Mojje säger, så är man inte alltid rationell mitt uppe i tävlingen.
Nu önskar jag alla deltagare och tidigare deltagare att krya på er!
Till alla andra: Lyssna på kroppens varningssignaler, uppsök läkare i tid. Även om det är jobbigt och skrämmande.
Gardell är ett geni. Det är de flesta komiker på hög nivå.
Vad som också är gemensamt för många komiker är att de vill vara i centrum som oftast. Kanske har komiken blivit ett redskap att hantera sin osäkerhet. Kanske är det också så att utanförskap spär på denna osäkerhet. Därför är det inte underligt att Gardell blir upprörd när han blir utanför jacuzzi och massage.
Men lite lustigt tycker jag att det är... att vissa är så fokuserade på att inte hamna utanför.
Känsla av tillhörighet "ska" utvecklas inifrån och ut. Inte utifrån och in.
En kille som imponerat på mig i Idol är Johan Palm, 16. Jag är helt övertygad om att han kommer få en enorm fan-base, eftersom han är så lätt att älska. Fjortisar, emo-tjejer, emo-killar, slitz-brudar, föräldrar... Alla kommer älska Johan! För han är äkta, tror jag.
Nu hoppas jag att han går vidare till finalen.
I senaste programmet förklarade han att han läser Moore för artiklarnas skull. Sen att artiklarna råkar finnas mellan lättklädda och retusherade brudar med stora bröst spelar väl ingen större roll?
Igår såg jag Cassandra´s Dream. Den var sådär tyckte jag... Det var svårt att få ett djup i karaktärerna, trots att poängen med flmen var att man skulle förstå deras känslor och kamper. Kanske är jag helt enkelt känslokall?
Det som fascinerade mig mest var Colin Farrells ögonbryn. De verkar leva ett eget liv.
Mitt namn är Pontus Gårdingar. Välkomna till tortyr TV! Programmet där vi torterar deltagare, som deltar av helt fri vilja, i utbyte mot pengar. För varje kroppsdel vi skär av, får deltagaren 50.000 kronor! Om deltagaren håller ut tillräckligt länge, kan det bli upp till en miljon! Med oss i studion har vi också deltagaren anhöriga, som får följa processen på nära håll. Om deltagaren dör, får de anhöriga miljonen istället.
Låt oss börja! Jag har här en tång och börjar med lilltån.
Var lugna tittare. Vi har både läkare och psykologer tillgängliga. Kom ihåg att alla ställer upp av egen fri vilja!
-----
Man kan ju undra lite... vart går gränsen? Vilket ansvar har TV-produktionen och programledaren Pontus Gårdinger? Han säger att "det kändes i magen", men ändå fortsatte han. Han får ju en peng, liksom deltagaren... Betalad för att bedöva sin moral.