JAG HAR FLYTTAT!
MIN BLOGG MITT FÖRETAG SJÄLVHJÄLP
GLANNSTROM.SE
-
MIN NUVARANDE BLOGG
HAPPYRESEARCH.SE
 -
FRÄMJAR PSYKOLOGISKT VÄLMÅENDE
ONLINETERAPI.NU
 -
INFORMATION OM PSYKOLOGI OCH SJÄLVHJÄLP
  . . . . . . . . . . .  
  AKUT HJÄLP
  GRATIS SJÄLVHJÄLP 
  PSYKOLOGINS HISTORIA
  PERSPEKTIV
  DIAGNOSER
  BEHANDLINGAR
  FORSKNING
  UTBILDNING
  LÄNKAR
  KONTAKT
  OM MIG
   
 
SÖKLÄNKAR
BlogRankers.com Politik bloggar Blog Flux Directory Bloggtoppen nyligen.se
SENASTE INLÄGG
Forskning - Etik - Etiska Rådet - Psykologi Forskning - Kritik mot kvantitativ forskning Forskning - Kvantitativ forskningsmetod Bättre än ett lyckopiller Forskning
KATEGORIER
Bilder Blogg Buddhism Citat Dagens Babe Dikter Disciplin Film Filosofi Forskning Fragment Frågor och Svar Föreläsningar Grekland Idrotts-Glänne In English Internet Jobb Karriär-Glänne Klinisk psykologi Konst Kontoret Krönikor Kärlek Lika som bär Livet enligt Glänne Livsstil Medkänsla Länkar Mat Meditation Mode Motsatsfilosofi Musik Noveller Nyheter Nöje Om mig Pengar Poker Politik Politiskt (in)korrekt Populism Privata noteringar Psykologi Relationer Resa Rubriker Sex Självhjälp Spex-Glänne Sporten Svammel Träning Val 2010 Veckans Freud Video Vägen Tillbaka Vänner Youtube Youtubetriss
ARKIV
April 2011 Maj 2010 April 2010 Mars 2010 Januari 2010 December 2009 November 2009 Oktober 2009 September 2009 Augusti 2009 Juli 2009 Juni 2009 Maj 2009 April 2009 Mars 2009 Februari 2009 Januari 2009 December 2008 November 2008 Oktober 2008 September 2008 Augusti 2008 Juli 2008 Juni 2008 Maj 2008 April 2008 Mars 2008 Februari 2008 Januari 2008 December 2007 November 2007 Oktober 2007 September 2007 Augusti 2007 Juli 2007 Juni 2007 Maj 2007 April 2007 Mars 2007 Februari 2007 Januari 2007 December 2006 November 2006 Oktober 2006 September 2006 Augusti 2006 Juli 2006 Juni 2006 Maj 2006 April 2006 Mars 2006 Februari 2006 Januari 2006 December 2005 November 2005 Oktober 2005 September 2005 Augusti 2005 Juli 2005 Juni 2005 Maj 2005
Hälsa
 
 
 
 
Forskning - Etik - Etiska Rådet - Psykologi
Är det tillåtet att göra vad som helst i forskningens namn? Svaret på den frågan är naturligtvis "Nej", eftersom det finns etiska riktlinjer att följa. Dessa riktlinjer är oftast ganska rigorösa, men i slutändan handlar det om forskarens samvete och bedömning, eller ett etiskt råd om forskningen är kopplad till något sådant, som avgör vilken typ av forskning som är ok.

Om forskare inte behövde ta hänsyn till etiska aspekter skulle forskningen utvecklas i betydligt högre takt. Många viktiga upptäckter skulle göras på bekostnad av vissa individers lidande. I dagens samhälle anses detta inhumant och därför finns det etiska riktlinjer. Nazister som struntade i dessa riktlinjer utförde grymma medicinska och psykologiska experiment på judar (och vissa andra), framförallt i militäriskt syfte. I stort sett samtliga är överens om att detta bryter mot god etik, men gränsdragningen är oftast inte så solklar.

I Milgrams kända experiment om lydnad, beordrades privatpersoner att ge dödliga elchocker till testpersoner som svarade fel på frågor. Ingen kom till skada, eftersom elchockerna inte existerade och eftersom de som fick elchockerna var skådespelare (eller påhittiga forskningsassistenter...), men man skulle kunna argumentera för att det innebär en viss psykisk press att leva med vetskapen att man gett någon en dödlig elchock. Milgram själv försvarade sitt experiment med att forskningen var betydelsefull och att alla fick stödsamtal efter experimentet (där majoriteten höll med om att det var en betydelsefull uppoffring).

Så vad finns det egentligen för riktlinjer när det gäller forskning?

Först och främst ska inga lagar brytas. I så fall är forskningen per automatik oetisk. Annars gäller följande fyra riktlinjer:

- Inga testpersoner får komma till skada, varken fysiskt eller psykologisk.
- Testpersoner måste ge sitt godkännande till sitt medverkande.
- Testpersoner får inte luras av forskarna.
- Testpersoners integritet och privatliv får inte äventyras.

Om dessa riktlinjer skulle följas helt, så skulle ganska stor del av den forskning som idag bedrivs, inte få bedrivas.

Att testa en ny medicin eller behandling, skulle kunna innebära fysisk och psykologisk skada. Men detta tillåts ibland, om testpersonerna går med på att det finns viss risk för fysisk och psykologisk skada. Forskare måste dock ha ett eget omdöme eftersom alla människor inte kan ta rationella beslut. Vissa kanske är under extrem ekonomisk press och går med på vad som helst för att få en slant. Det vore cyniskt av forskare att utnyttja detta, utan att själva tänka efter om vilken skada det skulle kunna innebära.

Fältstudier innebär att man går ut i verkligheten och gör observationer av vissa fenomen. Forskaren kan besöka krogen och räkna hur många öl som dricks under en kväll av testpersonerna (besökarna på krogen). Det vore svårt att gå fram och fråga varje besökare om de vill vara med i denna fältstudie. Gränsen mellan aktivt deltagande och passivt deltagande är ibland svår att dra.

Placebo-effekten innebär en signifikant effekt som enbart beror på en persons tro på någonting. Anti-depressiv medicin testas ofta med placebo, för att ta reda på vilken effekt som beror på tro och vilken effekt som beror på själva medicinen. Vissa testpersoner får då sockerpiller istället för anti-depressiv medicin. Att berätta detta för testpersonerna skulle förstöra experimentet, och placeboeffekten skulle utebli. Vilseledande tillåts dock ofta i experiment, om det anses motiverat. Det är dock ett måste att redogöra detta vilseledande för testpersonen när experimentet är slutfört.

När en testpersoner lämnar privata detaljer är det viktigt att detaljerna förblir privata och inte kommer ut offentligt. Anonymitet bör därför garanteras testpersonerna, och oftast kan detta uppfyllas. Undantag är kvalitativa studier där vissa testpersoner intervjuas eller undersöks i detalj. Det viktiga är att på förhand meddela om anonymitet kan garanteras, så att testpersonen själv kan ta ställning till sitt deltagande i forskningen. Men som sagt, detta måste också forskaren ta ställning till eftersom vissa tar tokiga beslut.

Olika forskare har olika smärtgränser när det gäller etik. Vissa menar att lagen är det enda som behöver följas, medan andra menar att dessa fyra riktlinjer måste följas hårt. Bedömningen är i slutändan subjektiv, där forskningens betydelse (eller obetydelse kanske, när det gäller studentprojekt...) vägs mot överträdelser av dessa fyra riktlinjer.
Time 2009-11-12 @ 10:02:56 Permalink Forskning Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (0)

Forskning - Kritik mot kvantitativ forskning

I vetenskapens värld finns det nästan alltid kritik mot de flesta typer av metoder och instrument. Varje forskare bör vara uppmärksam på fördelar och nackdelar med att välja en specifik metod. Det bästa, enligt min åsikt, är att arbeta med många olika metoder, för att nå så stor förståelse som möjligt. Vi forskare ska inte enbart producera massa resultat, vi ska helst försöka göra världen bättre också...

KRITIK MOT KVANTITATIV FORSKNING

Den vanligaste kritiken mot kvantitativ forskning:

- Trubbiga definitioner

Eftersom utvärdering av många och detaljerade variabler blir komplicerat, försöker kvantitativ forskning satsa på ganska enkla begrepp och operationaliseringar. Detta kan uppfattas som ett ganska trubbigt verktyg när man försöker beskriva fenomen.

- Subjektivitet

Samma fråga kan uppfattas olika av olika människor. Mätningarna blir därför inte objektiva och man missar mycket värdefull information eftersom man inte kan uppfatta subjektiva skillnader i kvantitativ forskning.

- Saknar ekologisk validitet

Precis som  med experimentell forskning, så utförs inte själva undersökningarna i någon naturlig miljö. Att exempelvis svara på en enkätundersökning i ett klassrum, motsvarar inte upplevelsen hos individen.

- Statisk syn på det sociala livet

Sociala händelser och psykologiska processer är komplexa och kräver stor tolkning. Sådan tolkning kan gå förlorad i kvantitativ forskning, eftersom svaren samlas in som data och inte som tolkningar av händelser eller fenomen.

- Bakvänt resonerande

Det anses som en styrka om en teori föregår hypotesundersökningen, eftersom slutsatsen då blir deduktiv. Om hypotesundersökningen föregår teorin, så blir slutsatsen mer induktiv.

- Svårt att randomisera urvalet

Om man ska kunna göra generaliseringar av en population, krävs ett urval som representerar populationen. Kvantitativ forskning fyller sällan kraven på ett randomiserat urval, och brukar sig ofta av ett bekvämlighetsurval.

Det finns såklart motargument och steg man kan ta till för att undvika eller begränsa dessa faror. Men forskaren måste alltid vara uppmärksam på vilka begränsningar som finns och inte sväva iväg med sina slutsatser.


Time 2009-11-05 @ 15:44:43 Permalink Forskning Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (1)

Forskning - Kvantitativ forskningsmetod
Kvantitativ forskning går ut på att samla in data från många personer, för att sedan generalisera och dra slutsatser utifrån resultaten. Syftet är framförallt att försöka få en bild av ett fenomen och dess förekomst inom en population. Exempelvis hur stor studiestressen är bland skolungdomar, eller hur mycket ångest äldre personer känner. Kvalitativ forskning försöker istället förstå ett fenomen genom att ingående studera vissa individer (eller andra objekt).

STEG I KVANTITATIV FORSKNING

Låt oss titta närmare hur processen i kvantitativ forskning ser ut:

- Teori/Hypotes

All forskning utgår från en hypotes, som i sin tur oftast härstammar eller är kopplad till en teori. Hypotesen i vårt exempel skulle kunna vara: "Studenter som går kurser har högre studiestress än studenter som går program"

- Forskningsdesign

Nästa steg är att fundera på hur man ska testa sin hypotes. Vilken design behöver man använda för att resultatet ska bli så tillförlitligt som möjligt? I det här fallet kanske vi väljer att göra en enkätundersökning och ge den till ett randomiserat urval av studenter, för att sedan undersöka om det finns någon signifikant skillnad mellan dessa grupper.

- Koncept och mätning

Innan man gör enkätundersökningen behövs alla koncept förklaras ingående. Vad är det egentligen som ska mätas, och hur kan sådana resultat tolkas? Vilka statistiska analyser ska användas? Vad är styrkorna och svagheterna med dessa? Detta är oftast något som studenter och forskare oftast förbiser och tänker "men alla vet väl vad "stress" innebär", exempelvis. Ett visst mått av av abstrakthet finns alltid eftersom det är svårt att operationalisera psykologiska fenomen. Men men, vi får göra så gått vi kan!

- Plats och subjekt

När vi vet vad vi ska göra och vad vi ska mäta, behöver vi människor att utföra forskningen på. I det här fallet behöver vi dela ut våra enkäter till studenter. Oftast gör man ett bekvämlighetsurval eftersom det är väldigt knepigt att randomisera skolor och studenter. Ett bekvämlighetsurval innebär att man helt enkelt väljer skolor i närheten där man forskar och vissa klasser istället för några elever i varje klass.

- Samla in data

Att dela ut enkäten och samla in data, kanske verkar vara en enkel uppgift, men det är ett mycket viktigt moment, eftersom det finns många faktorer som kan påverka svaren. Studenterna kan vara trötta och hungriga, de kan uppfatta forskningen som meningslös, de kanske inte förstår alla frågor och därmed fyller i felaktigt, osv. Följdaktigen behöver de som delar ut och samlar in enkäten ge tydliga instruktioner och framförallt ge samma instruktioner till alla studenter. Resultaten kan variera genom att instruktörens ordval eller humör. Det finns alltid saker som gör att insamling av data inte går perfekt, men eftersträva samma förutsättningar för alla som deltar.

- Analysera data

När alla data är insamlade börjar den roliga processen med att föra in alla data i ett statistikprogram och sedan utföra analyser på dessa data.

- Dra slutsatser

När analyserna är genomförda har man ett resultat som man kan dra slutsatser ifrån. Detta är ett spännande moment för forskaren! Antingen finns det stöd för hypotesen, eller inte. I det här fallet så antar vi att vi har funnit att det finns en signifikant skillnad i studiestress mellan studenter som går kurs och program på universitetsnivå! Studenter som går kurs upplever högre studiestress än studenter som går program. Här kommer teorin in i bilden. Kanske har forskaren en idé om att studenter som går kurs känner mer stress på grund av osäkerheten om vad man ska studera, eller jobba mer, i framtiden. Det går inte att fastställa att så är fallet (eftersom vi skulle behöva utföra ett experiment för att undersöka orsak och verkan), men vi kan i alla fall spekulera kring varför det finns skillnader.

- Rapportera upptäckten

När man utfört forskning, vill man oftast rapportera det man upptäckt (eller inte upptäckt, vilket är precis lika viktigt att rapportera!). Detta sker oftast genom publicering i en journal, eller artikeln i någon vetenskaplig tidning. Det finns olika kriterier för hur hör "status" eller "kvalitet" en rapport har, men det går vi inte in på här. Studenter skriver oftast uppsatser som sparas i diverse arkiv.

Så fungerar kvantitativ forskning, steg för steg.
Time 2009-11-05 @ 13:33:08 Permalink Forskning Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (0)

Bättre än ett lyckopiller
Det här skrev jag år 2000:

Hej,

Någon gång i livet kommer man till en period där man inte är så lycklig, inte är så säker på sig själv och inte ser någon positiv framtid.

Den här boken är till för alla som antingen är i, eller vill förstå, detta tillstånd som i medicinsk term kallas depression.

Som grund till denna bok har jag inga vetenskapliga eller medicinska bevis eller referenser, utan enbart egna gissningar och förklaringar. Jag skriver istället direkt från hjärtat och jag skriver sanningen. Just därför kommer denna bok förklara allt du undrar över.

Inga långa konstiga meningar. Inga jobbiga termer. Bara enkel logik.

Boken är skriven i "från mig till dig" form. Men varje person är naturligtvis annorlunda den andre, så jag generaliserar i stora drag och lovar inte att denna bok kommer att hjälpa eller "bota" alla. Men alla kommer i alla fall förstå och bli klokare genom att läsa denna bok. Utom dom som redan har hittat sin egen sanning om livet förstås.

Boken är uppdelad i olika delar. En hjälpdel, en förklaringsdel och en dagboksdel. Hjälpdelen är direkt ämnad för den redan deprimerade. Förklaringsdelen är ämnad för dom som vill förstå varför livet är så jobbigt ibland. Dagboksdelen är för dom som vill veta hur livet för en deprimerad person ser ut (i ett fall, mitt eget).

HJÄLPDELEN

Kapitel 1

Du som läser detta är alltså deprimerad. Det första steget är att erkänna för dig själv att du har ett problem. Det andra steget är att vilja göra något åt problem, alltså att vilja komma ur sin depression. Det är ingen idé du fortsätter bläddra om du inte är helt beslutsam på att komma ur din depression. Det blir tufft och jobbigt men kommer vara värt besväret. Om du verkligen vill ta dig ur din depression så kommer allt från och med nu bli bättre.

Ta beslutet och bläddra i så fall vidare till Kapitel 2.


Kapitel 2

Från och med nu måste du kämpa för att komma ur din dåliga cirkel (din depression). Denna dåliga cirkel kan bestå av antingen ett eller flera olika element. Men resultatet av denna dåliga cirkel är solklar. Du är deppig och allt är jobbigt. Men oroa dig inte. Du är på kapitel 2, och det betyder att du är på väg ur din depression. Eller hur?

Det vi ska försöka göra i kapitel två är att lokalisera orsaken till din depression. Orsakerna kan vara i stort sett hur många olika som helst.

Det är jobbigt att tänka och rota i det förflutna för att hitta en orsak när man är deprimerad. Men lägg märke till att det förflutna är det förflutna och framtiden är framtiden. Framtiden kan du göra något åt och du behöver inte bli perfekt eller lycklig på en dag eller två. Helningsprocessen kan ta en hel livstid. Det viktiga är att den börjar någonstans.

Förmodligen vet du varför du är deprimerad. Stress är den vanligaste orsaken. Dåligt självförtroende en annan. Om du inte orkar tänka eller inte vill tänka så är det bästa att besöka en läkare eller psykolog. Dessa hjälper dig med det jag försöker förklara för dig nu. De hjälper dig orka ta tag i dig själv och ta dig ur en depression. Jag tror att i stort sett alla kan ta sig ur en depression själva, utan piller och psykologer, men ibland kan det vara en bra hjälp. Det är dock viktigt att berätta för nära vänner och familj hur man mår. Då uppstår inga missförstånd och du behöver inte få dåligt samvete för att dom inte förstår sig på dig.

Om du är i en jobbig situation (arbetslös osv) är det också viktigt att berätta för de myndigheter som har hand om dig hur du mår. Då kan dom inte tvinga dig till något du inte vill och de vet bättre hur de ska hjälpa dig in i arbetslivet.

Nu över till de olika stegen. Steg ett var alltså att erkänna att man är deprimerad för sig själv. Steg två var att vilja komma ur sin depression.

Steg tre är att skriva ner alla saker som är jobbigt som har med depressionen att göra. Äta, vara ute bland folk, sova, jobba osv. Med andra ord... vilka handikapp ger din depression dig?

Detta du nu har skrivit ner är din dåliga cirkel och den beror på en sak: Att du inte är lycklig. Det du ska försöka göra nu är att bryta denna dåliga cirkel. Ibland är det faktiskt så pass lätt som att bara byta humör till att bli glad och positiv. Men i dom flesta fall får man börja med en del och fortsätta steg för steg, så kommer också lyckan och motivationen efter hand.

Ingenting är omöjligt, men tar ibland tid. Så var tålmodig. Lyckan och livsglädjen kommer att komma tillbaka. Fortsätt kämpa.

Har man tagit sig ur en depression blir man ofta en bättre och mer medveten människa, så det för också lite gott med sig. Man kan också vända på detta. Att bli en mer medveten och bättre och hjälpsam människa hjälper en att ta sig ur en depression.

Förlåt att jag skriver ordet depression så ofta. Jag vet att det är det sista man vill höra när man är deprimerad. Försök och le lite  Det är alltid positivt.


Kapitel 3

Efter självrannsakan och funderingar är det dags att verkligen börja göra något. Nu börjar det hårda arbetet som inte alltid är så kul, men alltid nyttigt.

Det bästa man kan göra är att föra in lite fasta rutiner i livet. Regelbundna sovtider, mattider osv. Detta ger trygghet och lugn men även en "måste känsla". Det är viktigt att dessa "måste känslor" riktas till nyttiga och vardagliga saker.

Genom att få en trygghet och regelbundenhet bryter man ofta den dåliga cirkeln. Att vara ute och gå är också en av de bästa arbetsmetoderna för att bota en depression. Man får tänka men samtidigt röra på sig. Man ser att man inte är ensam i världen och man märker att vägen till "att vara normal och lycklig" inte är så lång.

Det är också viktigt att inte stressa upp sig och sin helningsprocess. Låt det ta sin tid. Det kommer ta tid i vilket fall som helst. När du har kommit ur din depression förstår du att du inte led av någon sjukdom utan av det verkliga livet och att hela livet är en helningsprocess. Livet är upp och ner, för alla, även för dig.

Nu åter till de olika stegen. Steg tre var att skriva upp alla handikapp depressionen ger dig. Steg fyra är att skriva upp hur du vill att det ska vara istället och ranka de olika problemen hur viktiga dom är. Just att skriva dagbok är ett bra sätt att få ur sig känslor och bearbeta dom. Men skriv ner lika mycket positivt som negativt i din dagbok. Bara små enkla positiva saker är viktiga att skriva ner, t ex hur god maten var idag, eller hur frisk luften var ute. Om en sak är bra, varför kan inte alla saker vara det? Det kan dom, och det kommer dom att bli.

Steg fyra är alltså att skriva ner saker som är positiva samt att försöka göra något åt de handikapp som din depression för med sig.

Kanske är "gå upp ur sängen" ett handikapp. Då kan man varje dag försöka gå upp tidigare tills man är helt nöjd. Och bara för att man inte klarar av det betyder inte att man har misslyckats. Det viktiga är att man fortsätter försöka. Allt tar sin tid, så ge inte upp. Det som fick mig att vakna till lite var när någon sa "livet är så här". Då insåg jag att det bara är jag som kan ta tag i mig själv. Det samma gäller dig och det kommer att ordna sig.


Time 2009-03-14 @ 16:07:22 Permalink Forskning Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (0)

Forskning
Mina planer är att forska i ämnet psykologi i framtiden. Först ska jag läsa psykologi A, B, C, D. Tillsammans med filosofi A, B har jag då nån sorts fil. kand, tror jag...

Sedan ska jag förhoppningsvis doktorera. Om det inte är möjligt ska jag forska på egen hand.

Min studievägledare får nog förklara det där mer för mig.

I alla fall, det område inom psykologin som jag är mest intresserad av är "ångestproblematik".

FORSKNINGSÄMNEN


- Vilka komponenter är effektiva i psykoterapi?
- Vilka olika typer av ångest finns det och vilken typ av behandling är effektivast mot dessa olika typer av ångest?

TEORETISK UTVECKLING

- AKF-metoden
- Psykologisk profil
- Psykologisk nulägesanalys
Time 2007-12-21 @ 19:38:06 Permalink Forskning Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (1)

  PRENUMERERA
bloglovin
  DELA DENNA SIDA
Bookmark and Share
  RSS
RSS 2.0
Copyright 2005-2011
Mikael Glännström
. . . . . . .