|
||||||||||||
| AKUT HJÄLP | |
| GRATIS SJÄLVHJÄLP | |
| PSYKOLOGINS HISTORIA | |
| PERSPEKTIV | |
| DIAGNOSER | |
| BEHANDLINGAR | |
| FORSKNING | |
| UTBILDNING | |
| LÄNKAR | |
| KONTAKT | |
| OM MIG | |
| Att vara Alex Schulman | ||||
| Trots att jag hängt med här i bloggosfären ett tag (sen 2005, tror jag) så läste jag inte Alex gamla blogg som var så populär. Jag läste (och läser) visserligen inte många bloggar över huvud taget, men bara ett par enstaka inlägg från Alex letade sig fram till mig. Inget av dom kommer jag ihåg. Sedan följde tusen apor och det där. Ett humorprojekt, som visserligen var ganska roligt, men som inte riktigt fick någon struktur och stomme. Lite själ behövs alltid, utöver de där 1000 roliga aporna. Och vilken comeback det blev för Alex. Med själ. I hans nya pappablogg "Att vara Charlie Schulmans pappa". Han kanske alltid har skrivit sådär fyndigt, men det var första gången som jag uppmärksammade hans fenomenala känsloformuleringar. För han skriver om känslor Alex. Om sina egna och andras känslor. Och just nu verkar Alex glad, vilket gör mig glad! Jag vill inte läsa om bittra blondiner som anser sig förföljda på stan av fans (även om det är, tack och lov, 99 procent påhitt i sådana bloggar). Alex nya show är också lite smålustig, men jag tycker att han ska hålla sig till att skriva. Men jag vet, det är svårt att försörja sig enbart på sånt. Folk läser mindre nuförtiden. Vissa vägar är värda att lyfta fram, och Alex Schulmans väg är en sådan. Får hoppas han inte gör något tokigt nu, men de tiderna är nog förbi, till hans egen lättnad. För det är jobbigt att nätprostituera sin humor. |
||||
|
||||
|
KOMMENTARER Trackback
|
||||
.png){kind=small}
| PRENUMERERA | |
| DELA DENNA SIDA | |
 |
|
| RSS | |
 |
|
| Copyright 2005-2011 Mikael Glännström . . . . . . . |
|