The Doctors is on the air, in the background. I glance at it and see a bunch of doctors who answers questions "scientifically". Yeah right... They answer some questions partially scientifically and some questions very subjectively. The hosts looks like models and have done much plastic surgery. Some segments are exclusively about plastic surgery.

Its ok with TV-shows about plastic surgery, but dont try to make it a scientific program. Its entertainment and its awful entertainment. I puke on it. It makes me sick. It raises the ideals people have. Ideals of perfectionism, a perfect health and perfect looks. Well, people will ALWAYS vary in looks and health. So, it would be nice with programs who also celebrates diversity and not only perfectionism.

They use scientific evidence when they feel like it, and ignore other evidence when they feel like it. Thats not science.

KORT BESKRIVNING

En korrelation beskriver sambandet mellan två variabler. Ett samband kan variera mellan -1,0 (negativ korrelation) till 1,0 (positiv korrelation).

KAUSALITET - ORSAK OCH VERKAN

Korrelationer beskriver endast samband mellan två variabler och kan därför inte säga vad som är orsak och verkan. Detta beror främst på att variablerna kan påverka varandra, samt att det kan finnas en eventuell tredje variabel som orsakar ett fenomen.

ÄR RESULTATEN NORMALFÖRDELADE

Det finns några olika korrelationstest att göra. Främst använder man SPSS att utföra dessa test, eftersom det är mödosamt att räkna ut det själv...

De två vanligaste korrelationstesten är Spearmans Korrelationstest och Pearsons Korrelationstest.

Det pågår en viss kontrovers inom psykologin huruvida EMDR är effektiv eller inte mot posttraumatisk stress, trauman. Helt klart är att den är effektiv, men den aktiva komponent som verkar ge effekt, är exponeringskomponenten i EMDR. Det skulle alltså kunna finnas andra metoder som är mer effektiva, som också innefattar exponeringskomponenten, exempelvis KBT.

I forskning är Ockhams rakkniv att föredra. Finns det (i en metod) onödiga komponenter som är svåra att förklara, så är en annan metod, som är lika eller mer effektiv, med färre och mer begripliga komponenter att föredra.

Jag är själv skeptisk till EMDR, eftersom det är en något mystisk metod, som många höjer till skyarna och menar att det är ett självklart förstahandsval när det gäller terapi för personer med trauman. Det har tidigare visats att ögonrörelserna är ovidkommande för terapins utgång (effektivitet). Ändå envisas många med att utföra ögonrörelserna, förmodligen för att det har en teatralisk effekt...

Den här studien jämför EMDR med KBT och visar att en KBT-variant är signifikant mer effektiv än EMDR när det gäller PTSD. Det finns alltså ingen anledning (om man går utefter evidensbaserad terapi och den här studien, som för övrigt är väl genomförd) att föredra EMDR framför KBT.

Compared Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) and a Cognitive-Behavior Therapy (CBT) variant (Trauma Treatment Protocol; TTP) in the treatment of posttraumatic stress disorder (PTSD), via a controlled clinical study using therapists trained in both procedures. 23 Ss who had undergone a traumatic incident participated. It was found that TTP was both statistically and clinically more effective in reducing pathology related to PTSD and that this superiority was maintained and became more evident, by 3-mo follow-up. These results are discussed in terms of past research. (PsycINFO Database Record (c) 2008 APA, all rights reserved)

Källa: Journal of Anxiety Disorders. Special Issue: Advances in conceptualization and research on the efficacy and mechanism of EMDR. Vol 13(1-2), Jan-Apr 1999, pp. 131-157

En liten grej jag skrev 2001. (nej, jag var inte hemlös)

Imorse vaknade jag upp på en toalett. Stanken var obehaglig de första fem minuterna, men sedan vande jag mig. Jag vaknar ofta upp på toaletter, i trappuppgångar eller ute i naturen någonstans, om det är varmt nog.

Det finns inte så mycket att göra på dagarna, men i grunden så försöker jag överleva som alla andra. I Sverige får man socialbidrag, men då måste man sköta sig. Det gör inte jag. Jag är alkoholiserad och oförmögen att skaffa mig ett arbete.

En gång i tiden var jag en ambitiös ung man som drömde om ett fint hus och en fin familj. Den drömmen tog slut när jag började dricka varje dag. I början hittade jag på ursäkter för att dricka, att det var fest eller att man skulle ut. Sedan började jag dricka för i stort sett varje situation jag befann mig i. Innan jag anade det var jag alkoholist.

Jag vet inte om jag är sämre än någon annan människa. Jag kanske misshandlar mig själv både fysiskt och psykiskt, men jag vet inte om det gör mig till en dålig människa. Andra personer har lika mycket problem dom, fast dom kan lösa dom bättre än jag. Jag trodde jag hade en bra lösning i spriten, men det visade sig vara en falsk sanning som jag inte kunde förutse i tid.

Nu ligger jag här bland bajs och papper och skriver ner min berättelse för dig, kära läsare, så att du inte ska gå i samma fälla jag gick i. Jag skriver också till dig, så att du ska kunna ta vara på din lyckliga och bekväma tid, som du förmodligen har, om du har råd att köpa och läsa denna bok. Tro aldrig att du har det dåligt, tro aldrig att du har otur, tro aldrig att du har ett dåligt liv. Sanningen är att du har ett bra liv, som du borde ta tillvara på. Om du inte tror mig, kan det i värsta fall sluta som det gjorde för mig. Ett liv i skiten.

Min stora fiende är alkoholen, men samtidigt är den min bästa vän. Den har förstört allt i mitt liv, men den får mig också att försätta leva. Alkoholen är min ursäkt till att fortsätta leva, det låter sjukt, men så är det. Jag vet inte om mitt normala tillstånd är nyktert eller inte, förmodligen är jag full oftare än jag är nykter. Det behövs inga mängder för att bli full, det räcker med en punköl. Men lagom är aldrig tillräckligt. Det är därför jag bor på gatan, för att jag inte kan se vart gränsen går. Jag vet inte om att jag är alkoholist, jag bara anar det, men gör inget åt det. Jag skulle vilja, men det går inte. Jag är fast i min drömvärld och mina överlevnadsrutiner.

Det är starka krafter, som inte vem som helst är övermäktig. Alkoholen går inte att bestämma över, bara en kort tid. Det finns många modiga som försöker besegra alkoholen. För att klara av det behövs stora livsförändringar, något som bara ett fåtal klarar av.

Det är enkelt att försämra sitt liv, men oerhört svårt att förbättra det. Det är enkelt att försämra, men svårt att förbättra, varför är det så? Borde det inte vara tvärtom?

Dom starka överlever. Det finns svaga och starka hemlösa personer, precis som det finns svaga och starka miljonärer. Skillnaden är att hemlösa och miljonärer har olika förutsättningar att klara sig. En miljonär kan anställa någon att göra hans/hennes jobb. En miljonär kan lägga in sig på ett behandlingshem och vara kvar tills han är "frisk".

En hemlös däremot, kan inte behandla sitt problem på samma sätt. Jag säger inte att alla hemlösa är alkoholister, men alla har något stort problem, i form av missbruk eller handikapp. Tyvärr är det så att är man en gång hemlös, så är man alltid hemlös. Tillfälliga lösningar dyker upp då och då, men försvinner med tiden.

Jag är inte bitter. Jag har mig själv att skylla. Visst kan samhället hjälpa mig bättre, men det yttersta ansvaret har ändå jag själv. Jag förstår detta och jag förstår alla som ogillar mig. Jag ogillar till och med mig själv. Men man kan inte bara lägga sig ner och dö. Man måste kämpa. Och tro mig, jag kämpar mer än dig.

Vad vill jag då ha sagt med denna berättelse? Jag vill förklara att livet inte är så enkelt, men att varje person har ansvar för sitt eget liv. Ta vara på livet och njut av det. Du har det inte så dåligt, även om du inte har några pengar på banken, någon livspartner eller något jobb.

Ta hand om dig så kommer samhället ta hand om dig. Sköt om dig och njut, så kommer det ordna sig. Du kommer ha tak över huvud, du kommer få ett jobb till slut, du kommer till och med att hitta någon att spendera resten av ditt liv med.

Jag är ett dåligt exempel. Ta inte efter mig, men förstå mig.

Jag vill bara ditt och mitt bästa. Sköt om dig!

# 6 INNEHÅLLSLÖST SKAL

Hej där, du innehållslösa skal!

Vad har du fyllt dig själv med?

Kunskap, illusioner eller bara skit?

Det spelar inte så stor roll, för du är fortfarande ett innehållslöst skal och du kan fylla dig själv med precis vad du vill.

När du dör, dör skalet, och det som är kvar är innehållet...

- 2001

Här är ett brev inför min "kodning" på arbetsförmedlingen i slutet av år 2000. Har man ett arbetshandikapp, så får man en kod. Min kod blev "psykiskt handikapp" i form av social fobi då... Det är lite lustigt för jag har fortfarande kvar koden än idag. Men det ska jag naturligtvis ta bort nästa gång jag har kontakt med arbetsförmedlingen, vilket jag hoppas dröjer ett bra tag.

Mitt namn är Mikael Glännström och jag är 23 år gammal. Jag bor i Karlstad och är arbetslös sedan tre år tillbaks.

Min uppväxt var okomplicerad och rolig. Det gick utmärkt i skolan och mitt sociala liv var aktivt.

Problemen började efter gymnasietiden, när jag skulle in i lumpen.

Efter gymnasiet skulle jag rycka in i lumpen. Men mellan detta var det 7 månaders väntan. Jag gjorde väl inte alltför mycket under denna period och fick därför lite ovanor, som inte var så bra för lumpen.

Lumpen gick bra i början, men sedan insåg jag att det var inget för mig. Disciplin, tidiga mornar och vapen var ingenting jag prioriterade särskilt högt. Efter mycket tjat fick jag lämna lumpen. Men tiden i lumpen hade gjort mig deprimerad... eller så var jag redan deprimerad när jag ryckte in på grund av väntetiden.

Efter lumpen började jag isolera mig mer och mer. Jag gick inte ut ofta och dygnsrytmen vändes totalt. Jag var inne i en depression men visste inte om det då, så därför sökte jag ingen hjälp för mitt problem.

Jag var ändå lite aktiv och sökte in till KOMVUX (-97) där jag gick en termin, och fick bra betyg. Tiden i skolan var jobbig, men jag stod ut. Min sociala fobi började direkt efter lumpen och det var förmodligen den som gjorde att det kändes jobbigt att vara bland folket i skolan. Men jag stod som sagt ut och fick bra betyg.

Efter det sökte jag in till högskolan. Jag klarade studierna, men inte den sociala pressen, som trots allt ett studentliv innebär att man måste klara av.

Jag hoppade av högskolan (-98) och gjorde ingenting på ett tag. Jag startade små egna projekt i hopp om att starta eget, men kunde inte satsa på idéerna på grund av inga resurser.

Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen var mycket sega med att hjälpa mig under denna tid. Jag var hela tiden öppen och sa att jag hade svårt för vissa saker. Mycket skulle hända (arbetspsykolog osv) men ingenting hände.

Jag höll på med mina projekt fram tills oktober 99. Då sa jag själv ifrån till arbetsförmedlingen att det här inte gav mig något. Resultatet, ja det blev att jag blev avaktualiserad från arbetsförmedlingen och att socialförvaltningen fick mitt "case"... Kanske inte vad jag hade hoppats på.

Det gick lång tid innan något hände.. Men jag hade faktiskt kommit ur min depression och mitt liv var helt ok.

Men allt detta har lett till vissa fobier och dåliga cirklar. Jag har fortfarande en social fobi, och jag har fortfarande rubbad dygnsrytm (12-03 i normala fall). Detta är inga optimala saker när det handlar om att söka och hitta ett jobb. Det, och enbart det, är varför jag är arbetslös.

I Maj började jag på Resurs, som hjälper till att hitta ett jobb (i mitt fall).

Och det som händer just nu är att vi letar jobb och en lösning på mitt problem. Vi har kommit fram till att en kodning av mig vore en fördel i mitt arbetssökande, eftersom jag har klara arbetshinder.

Jag mår idag bra, även om jag ibland känner rastlöshet och hopplöshet när ingenting konkret händer. Men jag är motiverad att bli något och jag är öppen om min situation och försöker hjälpa mig själv så mycket det går.

Något att göra på dagarna, en sysselsättning, tror jag kommer att radera många dåliga cirklar och ge mig en bra möjlighet att jobba med mig själv och mina problem. Det är i stort sett ett måste, med en daglig sysselsättning.

Min ekonomi är inte heller sådär jättebra just nu, så det är också en viktig del.

Denna jobbiga tid har gett mig insikt i livet. Insikt i hur saker och ting fungerar. Om mig själv och andra. Denna insikt anser jag är en enorm kunskap att besitta, och jag är glad som har den.

Men just nu är nyckelordet "sysselsättning". Så snabbt som möjligt, med ett så passande jobb som möjligt.

OM MIN SOCIALA FOBI SOM ARBETSHANDIKAPP

Min sociala fobi innebär att jag är väldigt stressömtålig när det gäller framtvingad stress som inte jag själv står för.

Den innebär också att jag är rädd för nya människor och nya situationer. Jag klarar av dom, men det känns inte tryggt eller bra. Det känns fysiskt jobbigt, och jag kan inte koncentrera eller motivera mig.

Sedan innebär det också ett hinder i vissa praktiska moment, som att äta lunch med andra, gå på utbildningar eller möten. I alla fall som det är nu.

Sedan så söker jag inte heller aktivt jobb. Men nu har vi flera saker på gång, och något av dessa borde bli av. Så tilltänkta jobb finns just nu.

Så det jag behöver är alltså en personlig kontakt med min arbetsgivare som känner till min situation och mina behov och som uppfyller dom. Inte särskilt krångligt egentligen, men tillräckligt krångligt för att dom ska välja en annan arbetskraft än just mig.

Min karriär börjar nu i januari, och det är bäst att ha de bästa förutsättningarna inför denna karriär. Kodning ingår just nu i de förutsättningarna.

En bok jag påbörjade år 2000. Det blev inte så mycket av den. Men i alla fall en god tanke? Det var mycket vanligt för mig att leva i utopiska fantasier där alla brydde sig och tog hand om varandra.

Dom drömmarna har jag idag också, men med något större realism.

1

Nu ska jag börja skriva en ny bok. Inte vilken bok som helst utan "Stora Välgörenhetsboken nr 1". Det kommer att vara en lite udda bok utan regler och ordning, fast med innehåll och omväxling. Anledningen att jag skriver denna bok beror på ett par olika saker:

•1.       Jag vill att boken ska bli populär och att all vinst från boken skall gå till välgörande ändamål.

•2.       Jag vill att de som läser den här boken blir klokare och lyckligare.

Att vinsten ska gå till välgörande ändamål låter naturligtvis lite flummigt. För en bok kostar ganska mycket att göra och sälja. Men 10-20 kronor per bok ska inte vara någon omöjlighet att lyckas skänka.

Även om boken saknar regler om innehållet, så kommer jag att skapa vissa skrivregler.

Varje kapitel är en dag. Varje dag skriver jag ett kapitel. Hur många kapitel det blir får vi se, vissa kommer bli stora, vissa kommer bli små. Det är reglerna.

Jag kommer att skriva boken i jag-form, även om det kommer att variera en hel del.

2

Först en dikt som jag tror är nyckeln till livet:

"Ett äpple växer på ett träd och bli stort och vackert.

Sedan faller det antingen till marken eller blir uppätet.

Om det faller till marken hjälper det till att göra nya äpplen.

Om det blir uppätet har det uppfyllt sin mening,

att hjälpa andra varelser att överleva.

Äpplet kan helt enkelt inte misslyckas med sin uppgift.

Livet för människan borde vara likadant."

Skriven av Mikael Glännström.

Meningen med dikten är att livet är enkelt och meningsfullt. Många tror att livet är komplicerat, men det är endast en illusion.

Är livet för människan lika enkelt som för äpplet? Ja, varför inte. Två olika sorters liv visserligen... men dock ändå liv. Och varför skulle meningen med livet vara annorlunda för olika sorters liv?

Vi har välsignats med ett samvete och ett hjärta, så vi bör göra det bästa av dessa två gåvor.

Samvetet mår bäst av att vara en god människa.

Hjärtat mår bäst av att vara en god människa.

Människan mår bäst av att vara en god människa.

Då kommer följdfrågan: Vad är en god människa?

Svaret på den frågan är naturligtvis individuellt, men vissa egenskaper finns ändå gemensamt:

Att vara snäll.

Att vara medkänslig.

Att vara ärlig.

Att vara hjälpsam.

Det är inte av en slump till att vi lever i ett samhälle... Grunden till ett samhälle är just dessa faktorer. Vi behöver varandra för att överleva, och vi behöver vara goda människor för att känna oss lyckliga. Det enklaste sättet att styra andra människor är genom ett samhälle.

Samhället skapar lagar och sätter standarder om vad som är rätt och fel. Ändå är det den individuella godheten som styr hur samhället blir. Människor kan inte kontrolleras i all evighet och just därför blir samhället bättre och bättre. För hur mycket vi än läser i tidningarna om våld och elände så är det ett faktum att världen blir godare. Kanske inte överallt samtidigt och kanske inte överallt snabbt... men sakta och säkert så håller människan på att inse att lyckan är meningen med livet, och att enda sättet att nå fullkomlig lycka är genom att vara en god människa. Detta låter naturligtvis väldigt religöst, men i grunden så är denna fråga helt oreligös.

Vi kommer att tveka tusentals gånger om det verkligen lönar sig att vara god, men svaret blir alltid detsamma: Ja!

Det här är ingen fråga som man kan sammanfatta enkelt i ett kapitel, även om jag nu försökt. Men detta är grundtemat för boken. Förhoppningsvis rätas något frågetecken ut till ett utropstecken och förhoppningsvis ger denna bok något Er något positivt. Och allt positivt är ju bra!

Fastna inte i djupa frågeställningar, utan se istället det enkla, logiska som stämmer in på Er själva. Lär Er något, ta till Er något. Var aktiva!

3

Det är ingen idé att hyckla om vad som krävs för att ändra sig som person (t ex från olycklig till lycklig). Visst har jag sagt att det är enkelt... men det krävs ändå något: Vilja.

Utan vilja kan man inte förändra sig. Utan vilja kan man inte nå dom mål man vill.

Ju snabbare man kommer på att man saknar vilja, desto bättre är det. För saknar man viljan att förändra sig, så behöver man hjälp. Professionell hjälp i form av läkare eller psykolog.

Men finns viljan så kan man nå alla mål man har.

Att säga att man vill bli en bättre människa, utan att göra något åt det är att hyckla. Många religioner ser lite för släpphänt på detta problem. Därför har jag kommit fram till slutsatsen att individen är viktigare än religion. Men religion för naturligtvis med sig massa positiva saker också. Mer om detta senare (kanske).

Hur vet man då om man har viljan?

Testa dig själv genom att gå upp tidigare, gå ut och spring, arbeta hårt. Orkar du, så har du viljan. Orkar du inte så har du inte viljan.

En förändring går långsamt, så både vägen och målet måste vara glasklart, annars finns det för stor risk att man går vilse under vägen. Viljan gör vägen glasklar.

4

Förälder.

Det viktigaste ansvar som finns.

En person formas av två saker: Uppväxt och miljö.

Om föräldrar kan förklara för sitt barn varför miljön är som den är, så formas bara barnet av uppväxten, utan att ta till sig det negativa från miljön.

Det bästa är att planera barn, så att man både ekonomiskt och psykiskt är beredd på framtiden.

Men långt ifrån alla uppväxter är perfekta. Kan vi göra något åt det?

Det enda vi kan göra är att vara goda medmänniskor. Att inte bara bry sig om sin egen familj utan också agera om man märker att något inte stämmer hos någon annan familj. Det är klart att det är deras problem och inte ens eget. Men om ingen hjälper till eller bryr sig, finns det risk att ingen någonsin kommer att göra det.

Misshandel och sexuella övergrepp är oftast saker som man kan märka. Ofta förekommande blåmärken är något man märker och bör uppmärksamma och även rapportera till polisen.

Genom att bry sig om andra så minskar också ondheten och våldsamheterna.

Genom att bry sig om sitt barn, skapar man en bättre värld.

Det viktigaste ansvar som finns.

Förälder.

Glänne: Det här är en rip på Nessun Dorma.

Anders: Hon ser galen ut.


BETYG

Emma: 10 av 10

Sandra: 2 av 10

Veronica: 10 av 10

Anders: 8 av 10

Glänne: 9 av 10

BETYG

Emma: 5 av 10

Sandra: 5 av 10

Veronica: 6 av 10

Anders: 7 av 10

Glänne: 7 av 10

Glänne: Mode-chock. Åt fel håll.

Sandra: Vad hon ålar sig.

BETYG

Emma: 7 av 10

Sandra: 5 av 10

Veronica: 5 av 10

Anders: 6 av 10

Glänne: 7 av 10

Sandra: Jaaaaa

Anders: Ett..

Vickan: Du är bara avis.

Glänne: Jag tycker inte Snygg-Erik är bra på att sjunga.

BETYG

Emma: 6 av 10

Sandra: 9 av 10

Veronica: 9 av 10

Anders: 4 av 10

Glänne: 7 av 10

Sandra: Hon flyger.

BETYG

Emma: 9 av 10

Sandra: 5 av 10

Veronica: 7 av 10

Anders: 6 av 10

Glänne: 8 av 10

Glänne: Teletubbies på droger. Men det här är riktigt bra. Drag!

Sandra: Det blir en röst.

BETYG

Emma: 9 av 10

Sandra: 10 av 10

Veronica: 9 av 10

Anders: 5 av 10

Glänne: 9 av 10

Glänne: Snark.

BETYG

Emma: 3 av 10

Sandra: 3 av 10

Veronica: 6 av 10

Anders: 4 av 10

Glänne: 2 av 10

Sandra: Fastnat i 80-talet. Nån snygg borde ha sjungit.

Anders: Åh..

BETYG

Emma: 8 av 10

Sandra: 7 av 10

Veronica: 8 av 10

Anders: 5 av 10

Glänne: 8 av 10

Anders: Golvmopp

Sandra: Vilken volym i håret

Glänne: Discokula

Emma: Texten är töntig

Anders: Måns är töntig

BETYG

Emma: 5 av 10

Sandra: 4 av 10

Veronica: 6 av 10

Anders: 7 av 10

Glänne: 7 av 10

Anders: "Jag är Tomas Dilevas fru"

Glänne: Jesuspose

Sandra: Hon visar trosorna snart.

Vickan: Hon har fixat håret den här gången.

Sandra: Jag ger stövlarna 7. Men jag skulle aldrig ha på mig dom.

BETYG

Emma: 5 av 10

Sandra: 3 av 10

Veronica: 5 av 10

Anders: 6 av 10

Glänne: 6 av 10

Anders: Nja.

Glänne: Nja.

Sandra: Ge det en chans!

BETYG

Emma: 9 av 10

Sandra: 10 av 10

Veronica: 9 av 10

Anders: 5 av 10

Glänne: 7 av 10

En lathund som jag skrev år 2000 för arbetslösa! Inte helt dumt faktiskt.

Den första frågan du bör ställa dig själv är:

"Varför har jag inget jobb?"

Svara dig själv ärligt och börja jobba på orsaken till varför du inte har något jobb.

Steg två är att alltid vara ärliga mot arbetsförmedlingen och andra institutioner, så att dessa kan hjälpa dig på bästa sätt. Du hamnar bara fel om du inte är helt ärlig mot dem.

Steg tre är att ställa krav på arbetsförmedlingen. Du måste ta reda på vad du har rätt till och vad du kan kräva. Om du är helt ärlig kan du kräva att dom ska hjälpa dig med dina problem.

I nuläget finns i stort sett fyra alternativ för den arbetslöse:

1. Praktik
2. Vidareutbildning i någon form
3. Jobb direkt
4. Ingen motivation till något av ovan

Vad dessa olika alternativ ger är självklart:

1. Arbetslivserfarenhet
2. Kunskaper
3. Jobb
4. En alternativ väg som du och arbetsförmedlingen måste komma fram till

Vilken väg ska man då ta? Ja det beror på hur du är som person. Glöm inte den första frågan: "Varför är du arbetslös?"

Ibland beror det på brist på utbildning. Då är alternativ två bra, vidareutbildning.

Ibland beror det på att man har brist på arbetslivserfarenhet och kontakter. Då är alternativ ett bra, praktik.

Om du söker och vill ha ett jobb, så kommer du till slut att få ett jobb.

Så lyder den enkla regeln: Ansträng dig och du kommer att få ett jobb.

Om samtliga dessa alternativ känns meningslösa beror det förmodligen på en sak: Du har bristande motivation. I så fall ska du ta upp detta med arbetsförmedlingen, men samtidigt pressa dom på alternativa vägar och alternativ. Här brister det ofta mellan de två olika parterna, beroende på att arbetsförmedlingen ofta avsäger sig allt ansvar om inte individen vill söka jobb. Då tar socialförvaltningen över.

Men sanningen är att du fortfarande KAN kräva saker från arbetsförmedlingen. Ni kan gemensamt komma fram till den bästa alternativa vägen och på så sätt blir det bäst för alla parter.

Om du inte vill jobba så beror det på ett motivationsproblem. Detta motivationsproblem kan bero på en mängd saker, men bäst är om du får hjälp för ditt problem. Diskutera med arbetsförmedlingen vad Ni tillsammans kan göra får att behandla detta problem. Arbetsförmedlingen måste hjälpa till med detta, oavsett om du vill jobba eller inte. Så länge du är aktiv och vill ha hjälp så kommer du få hjälp. Kom ihåg det. Det gäller att alltid vara aktiv, även med sådana saker som svårigheter och problem.

Den här broschyren är opartisk, dvs inte skriven av arbetsförmedlingen. Den är till för att vägleda dig på bästa sätt och göra dig uppmärksam på eventuella problem och svårigheter som finns. Den är även till för att vägleda dig till att få ett jobb så snabbt som möjligt.

PRAKTIK

Att praktisera ger arbetslivserfarenhet. Man får dock inte mer pengar än att man klarar sig. Det finns både fördelar och nackdelar till att praktisera, men det viktiga är att du själv sorterar bort nackdelarna så att erfarenheten blir enbart positiv.

Detta gör du genom att följa dessa punkter:

• Välj din praktikplats själv.

Vad vill du jobba med? Ta kontakt själv med det företag du vill jobba för och säg vad du vill jobba med. Om du inte gör detta kommer arbetsförmedlingen välja praktikplats, och praktikplatsen välja arbetsuppgifter.

• Ha en plan EFTER praktikplatsen.

För att inte harva runt mellan praktikplatser så är det bra att ha ett mål när praktikplatsen är avklarad.

VIDAREUTBILDNING

Dessa olika alternativ finns oftast:

Högskola/Universitet

Komvux

Datakurser som anordnas av arbetsförmedlingen

Övriga kurser som anordnas av arbetsförmedlingen

HÖGSKOLA/UNIVERSITET

Här krävs det betyg eller högskoleprov för att komma in. Ett bra alternativ om man har hyfsade betyg och vet vad man vill bli.

KOMVUX

Här krävs ingenting för att komma in. Komvux används till att läsa upp sina tidigare (gymnasie)betyg, eller till att skaffa nya kunskaper och betyg.

DATAKURS

Grundkurs i data som anordnas av arbetsförmedlingen. Det finns mängder med olika kurser att gå på, men som vanligt är platserna begränsade och svåra att komma in på.

ÖVRIGA KURSER

Arbetsförmedlingen har ofta olika kurser att gå för den intresserade. Var aktiv och visa intresse så kanske arbetsförmedlingen hjälper dig med att komma in på en sådan.

JOBB DIREKT

För att få ett jobb krävs två saker:

1. Att du vill jobba
2. Att du är kvalificerad för jobbet

Uppfyller man dessa två saker så är man redo att börja jobba. Jobb finns, och det gäller att vara aktiv för att få dom. Det finns olika metoder att få jobb.

1. Kontakter
2. Arbetsförmedlingen
3. Telefonkatalogsmetoden
4. Övriga metoder

KONTAKTER

Detta är det enklaste sättet att få jobb. Man känner någon som jobbar på ett ställe som behöver mer arbetskraft. Det kan antingen vara släkt eller bekanta. Håll ögon och öron öppna för möjligheter.

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Platsannonser finns det en del av. Nackdelen är att det blir många sökande på varje annons och det leder till liten chans att få jobbet. Har man tur hjälper arbetsförmedlingen till med att hitta platsannonser innan de kommer ut officiellt. Fråga efter sådana.

Arbetsförmedlingen hjälper även till med hur man söker dessa platsannonser på bästa sätt.

TELEFONKATALOGSMETODEN

Man sätter sig ner och ringer runt till olika företag och frågar om de behöver hjälp med något. Oftast är det skitjobb, men det är alltid något.

ÖVRIGA METODER

Gå runt och presentera dig själv för företag. Antingen har man tur och blir anställd direkt, eller så sätter de upp dig på en lista för kommande jobb. Alltid bra.

INGEN MOTIVATION

Vill man eller orkar man inte något av alternativen ovan har man för dålig motivation. Det kan bero på många olika saker. Man kan vara deppig, trött, negativ eller ha fysiska eller psykiska handikapp som försvårar jobbsökandet.

Det viktiga här är att berätta detta för arbetsförmedlingen så att de förstår varför du inte är så aktiv. I de flesta fallen tar då socialförvaltningen över.

Viktigt är också att ställa krav på att man får hjälp. Så att de inte bara kastar dig fram och tillbaka utan att hjälpa till med något.

Arbetsförmedlingen SKA hjälpa dig att söka jobb. Är du helt ärlig, så ska de hjälpa dig med dina problem att söka jobb också.

Den arbetslöse har ofta brist på motivation och vissa andra besvär. Men av någon anledning så kommer inte detta fram vid möten och samtal.

Min teori är att har man motivation så får man arbete. Alltså saknar de flesta arbetslösa motivation.

Men allting löser sig bara man vill lösa motivationsproblemen. Det kan ta tid, men det kommer att lösa sig.

hahaha Den här lilla och ofullständiga handboken skrev jag år 2000... Jag skrev mycket underliga saker då, och underligare skulle det bli framöver! Antar att jag behövde nåt att göra.

Vad är innebandy?

Vilka olika nivåer kan man spela innebandy på?

Spelaren

Spelsinne
Fysik
Hur förbättras man?
Varför blir man bättre?
Hur länge utvecklas man?

Tränaren

Taktik
Social förmåga

Laget

Sammanhållning
Varför går det bra eller dåligt?

Taktik

Träningar

Enkla övningar
Olika träningar för olika åldrar

Material

1. Innebandyspelaren

1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare:

Fysik

Spelsinne

En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.

Den andra grundpelaren är spelsinnet som består av förmåga att läsa spelet, markera, teknik och taktik.

Desto högre nivå man spelar på, desto viktigare blir naturligtvis den fysiska biten. Spelsinnet är svårt att träna upp, men kan mogna på senare år.

1.1.1 Fysik

En innebandyspelare måste orka genomföra det han eller hon ska genomföra. Därför är fysiken den viktigaste egenskapen man kan träna och bli bra på. Just att orka mer än motståndaren är nog det viktigaste som finns inom innebandyn och dessutom all övrig sport.

STYRKA

Styrkan grundar sig för det mesta på storleken av en spelare, men ibland är det inte bara kilona som talar. Det är lättare att täcka boll om man är stor, men man kan även vara stark på att täcka boll om man är liten. Så i innebandyn är styrkan inte så beroende av storleken utan mer balans och stadighet.

Det bästa sättet att träna upp sin styrka är naturligtvis styrketräning.

Styrkan påverkar också tekniska detaljer som t ex skott. Starka handleder leder oftast till hårdare och snabbare skott. Det är därför hockeyspelare verkar kunna skjuta så hårt i innebandy (speciellt märks detta på juniornivå). Förklaringen är att dom har så starka handleder.

Ett innebandyskott är 60 procent teknik och 40 procent styrka.

Här följer en lista på vad olika styrketräning tränar (generellt sett)

Handleder, underarmar: Skott

Ben: Snabbhet

Armar Bröst: Styrka i en mot en situationer

Mage: Snabbhet, kondition

SNABBHET

Man kan vara snabb på två olika sätt i innebandy:

Med eller utan boll.

Grovt kan man säga att spelare som är snabba med boll lämpar sig bäst som forwards och spelare som är snabba utan boll är lämpade som försvarare.

Vissa tränare tycker att ALL träning ska innehålla klubba och boll (inklusive uppvärmning) för att på så sätt förbättra snabbhet med boll.

Snabbhet kan man inte direkt träna, men man kan förbättra sin snabbhet en aning genom:

Benstyrketräning: Starkare ben är snabbare ben.

Kort intervallträning 30-15 (30 sekunder 90 % tempo, 15 sekunders vila) X 10 i två tre omgångar: Ger snabbhet samt kondition som lämpar sig för innebandy.

KONDITION

Kanske den viktigaste biten av alla. Orkar man mer än motståndaren så har man stor chans att vinna. Men även konditionen är uppdelad i olika kategorier:

Mental kondition: Hur mycket man VILL springa och bli trött. Vissa spelare tar inte ut sig max på en match. Det är jobbigt att springa även i innebandy och för att kunna ha bollen och göra något vettigt med den måste man vara först in i situationerna. För detta krävs stor mental kondition. Att vilja vara först. Att orka jobba.

Fysisk kondition: Hur mycket man KAN springa och bli trött. Är man trött så är man. Som tur är finns det korta byten. Fysisk kondition är lätt att träna. Det är bara att springa och röra på sig för att förbättra den. Innebandy är inte världens mest krävande sport, men det krävs kondis även där. Så för att ORKA vara först till bollarna krävs fysisk kondition.

Mental kondition tränar man lättast upp genom samtal med spelaren samt motivering. Funkar inte detta så återstår bänkning tills spelaren fårstår vilken viktig del i spelet detta är.

Fysisk kondition tränar man lättast upp genom löpning och lång intervallträning 70-20 (70 sekunder i 80 % tempo, 20 sekunders vila) X 8 i två tre omgångar. Idioten är en annan form av intervallträning som är skapligt utmattande.

BALANS

Balans är en viktig fysisk del i innebandyn som länkar ihop det tekniska med det fysiska. Ett bra balanssinne innebär ofta ett bra spelsinne. Det är svårt att träna balans. Så mycket mer om balans finns inte att säga. Den bara finns där, mer eller mindre.

1.1.2 Spelsinne

Spelsinnet är viktigare än fysiken och också svårare att träna upp. Hård träning ger dock teknik och visst spelsinne. Men en maxkapacitet finns nog inlagd redan från födseln. Sedan utvecklas detta spelsinne ibland innan man är 18, och ibland efter man är 25.

Vill man hitta riktiga framtidslöften när man tittar på en bunt 9 åringar som springer omkring med plastklubbor och jagar bollen så behöver man inte anstränga sig särskilt mycket. Den 9-åringen som håller sin position bäst och slår flest passningar, är den 9-åring som förmodligen kommer bli en bra junior. Finns motivationen, även en bra seniorspelare på hög nivå.

Detta är inget man kan lära in eller påskynda. Istället får man iaktta och berömma bra saker. Snart lär sig den unga spelaren att spelsinnet utvecklas och att helheten är viktigare än individen.

Spelsinnet är också mer diffust och svårförklarat och tar därför större plats att förklara än fysiken.

FÖRMÅGA ATT LÄSA SPELET

Väldigt grovt kan man säga att de olika speltypernas uppgifter är:

Anfallare - Stå på rätt ställe och göra mål.
Center - Ge support till både anfall och försvar. Hålla ihop laget.
Backar - Stå på rätt ställe och försvara sig mot motståndarens anfall.
Målvakt - Försöka ta de skott som går mot mål.

Här följer en mer utförlig beskrivning av de olika speltyperna, och eftersom det handlar om förmåga att läsa spelet så beskrivs speltyperna i både anfall och försvar:

FORWARD

I anfall:

Att göra mål är naturligtvis den huvudsakliga uppgiften för forwarden. Att antingen vara snabbare än motståndaren, eller göra något extra med bollen så målchans uppstår är de två vanligaste sätten att göra mål på.
För att få chansen till detta krävs stor rörelse av forwarden utan boll, och att forwarden är först in i situationerna. Just att vara först till bollen ligger högt upp på listan vad som avgör en match åt endera hållet. Det lag som rör sig mest vinner oftast. Sen gäller det naturligtvis att röra sig rätt också.

I försvar:

Den viktigaste situationen för en forward händer egentligen innan man börjar försvara sig. Att bli av med bollen på fel ställe är ofta förödande. Därför gäller det för forwarden att tänka efter vart han/hon står och vart medspelarna står. Vågar jag chansa? Är det värt ett försök? Dessa två frågor måste en forward ställa sig varje gång han/hon har bollen. Och svaret måste komma ögonblickligen genom ren instinkt. Spelare som tänker på detta är väldigt värdefulla för laget därför de gör mer nytta än de förstör. Men ibland går det naturligtvis fel för även den bäste.

Förutom detta är forwardens uppgift att täcka upp centern om denne inte kan följa med hem i anfallet. En center MÅSTE alltid finnas i försvar, och om det är en omöjlighet för centern att hinna hem så ska en forward ta den platsen så länge.

Forwarden ska även antingen stressa eller vinkla av motståndarlagets spel. Stressar man backarna tar man risken att bli bortspelad. Vinklar man av tar man risken att motståndaren hinner ställa upp i lugn och ro.

Fördelarna med de bägge metoderna är:

STRESSA - Motståndaren får mindre tid på sig att lägga upp ett anfall. Måste titta mer på boll än att leta medspelare. Motståndaren kan lättare slå felpass.

VINKLA AV - Motståndaren får svårare att "göra bort" en gubbe och hitta luckor. Försvaret är väl samlat och i rätt positioner.

CENTER

I anfall:

Det är jobbigt att vara center. Man är den enda länken mellan anfallare och försvarare. I anfall brukar centern vara speluppläggaren genom att komma ner och möta bollen. Centern bör ha ett bra spelsinne för att stå rätt hela tiden. Gärna bakom bollen i alla lägen. Av tradition ska även centern vara framför mål och böka. Byte mellan center och anfallare brukar vålla stor förvirring hos motståndarna. Och detta är också tillsammans med långbollar den vanligaste uppspelsmetoden.

I försvar:

Enkelt sagt: Att markera motståndarlagets center. Men detta är en omöjlighet att göra hela matchen. Stor kommunikation med försvaret krävs för att veta vem som har vem när motståndaren anfaller. Om en back går bort sig eller blir kvar i anfall är det centerns uppgift att täcka upp och ta den platsen. Centern ska också "rensa framför mål" och se till att inga ytor i mitten finns. Centerns roll varierar kraftigt beroende på försvarstyp (man man eller zon).

BACK

I anfall:

Ofta gör backar mål. Detta beror på att de är smarta och har följt med upp i ett anfall och blir omarkerade.

I försvar:

Backarnas uppgift är att förhindra att det uppstår farligheter, att motståndarlaget får så lite målchanser som möjligt. De ska helst vara först och störst på långbollar, bryta kontringar och förstöra uppspel. Viktigt för backar är att ligga nära sin markering och att störa i skottögonblicket för motståndaren. Enkelt sagt: Att störa och ge motståndaren så lite tid som möjligt.

MÅLVAKT

Målvakten ska rädda så mycket skott som möjligt. Stilarna är många, men pigga ben och snabba rörelser är viktigt för att lyckas. Samt att vara aktiv i målet, gå ut och täcka långskott så man inte blir fast på mållinjen. ANDVÄND MÅLOMRÅDET!

MARKERA

Detta är A och O i ett försvarsspel. Utan markering får motståndaren göra som dom vill. Med en bra markering får motståndaren ingenting gjort.

Det som är generellt för en bra markering är att alla ligger nära sin spelare, dvs springer med och ligger högst 1-2 meter ifrån sin motståndare. Då hinner man alltid täcka skott, skära av passningar och hindra motståndaren att tänka för mycket.

Om man inte ligger nära sin motståndare så får han/hon tid att ta emot bollen och göra något med den, i värsta fall mål eller början till ett mål.

Det finns två olika markeringssätt:

MAN MAN

ZON

MAN MAN:

Detta innebär att varje spelare har varsin markering och inte byter markering. Försvararna har forwards, forwards har försvarare och center har center. Om motståndarlagets spelare byter positioner ska det egna lagets spelare också byta position.

Fördelar: Lätt att veta vem man markerar, om varje spelare håller sin markering uppstår inga farligheter.

Nackdelar: Kommer lätt ur sin position, om en tappar blir motståndaren fri.

ZON

Detta innebär att laget byter markering och håller sina positioner. Om motståndarlagets försvarare t ex driver upp bollen, så byter det egna lagets spelare markering, från forward till försvarare. Man har ansvar för en zon istället för spelare. Det krävs ett bra och jämt och kunnigt lag för att bedriva denna form av markeringsspel, som är väldigt sällsynt i dagens innebandy.

Fördelar: Man håller positionerna, mindre spring

Nackdelar: Tappar en tappar alla, lätt för missförstånd.

TEKNIK

När små ytor finns och spelet är tillknäppt, då behövs teknik för att lura och lösa upp motståndarnas försvarsspel.

Jag började skriva på en bok år 2000, som kallades sjuk i själen. Det är lite väl svartvitt kan jag tycka idag...

Symptom på att en människa inte mår bra, är sjuk i själen:

1. Verkar frånvarande vid diskussioner. Svarar mest ja och nej och anstränger sig aldrig till kontakt.
2. Dåliga ätvanor, dåliga sovvanor.
3. Isolerar sig mer och mer. Går sällan utanför dörren. Orkar inte göra särskilt mycket.
4. Verkar inte vara sig själv.

Skillnaden mellan att vara psykiskt sjuk och sjuk i själen:

Skillnaden är egentligen inte stor alls. Bägge sjukdomarna gör så att man inte är den man borde vara. Man tappar lust och motivation att göra saker.

Det gemensamma är att till bägge sjukdomarna krävs hjälp utifrån. Skillnaden är HUR man kan bota sjukdomen. De flesta deprimerade går att bota med vanlig terapi. I andra fall krävs mediciner.

Varför skäms man för att erkänna att inte allt står rätt till?

Människan är trots allt en varelse, ett djur. Och den kanske kraftigaste instinkten av alla är att inte erkänna brister, att inte visa att man är svag. För förr i tiden skulle man slås ut av detta, och det sitter kvar i blodet än idag. Och människor är olika. Vissa har fördomar, vissa inte. Men det som är viktigt är att i dagens samhälle spelar det ingen roll vad andra tycker, utan alla ska ha samma rätt till ett drägligt och bra liv.

En depression är något som smyger på en. Anledningarna till en depression är oändliga. Men de vanligaste är brist på kärlek och dåligt självförtroende. Dessa två faktorer skapar i sin tur en mängd andra dåliga attribut hos oss själva. Och när man inte orkar längre, då faller man in i en depression, som är en sjukdom och inget tillstånd. Man behöver hjälp med en depression, både från familj, vänner och från vården.

Men det är inget att skämmas för. Det händer alla och det kommer bli 2000 talets sjukdom. Så det är lika bra att konfrontera sig själv och göra nåt åt problemet. Och samma gäller för släkt och vänner som känner någon som dom tror är deprimerad.

Hur man känner sig, och vanliga scenarion:

Att man är deprimerad kan som sagt bero på många saker. Man kan ha en psykisk sjukdom som har depression som symtom (t ex schizofreni eller manodepressiv). Eller så kan man vara utbränd från jobb. Eller man kan ha påverkats av en tråkig händelse.

Det viktiga är att snabbt erkänna för sig själv att något är fel och ta reda på vad. Först då kan man börja bota sjukdomen.

Ett vanligt scenario är att man känner sig förföljd. Vart man är går tittar folk på en med långa blickar. Anledningen till att detta scenario ofta återkommer hos deprimerade är att folk tittar på varandra. När man möter någon så är det vanligt folkvett att man tittar på varann. Men den deprimerade misstolkar alltså denna gest och tror att personen i fråga stirrar, men så är ju naturligtvis inte fallet.

Ett annat scenario är att man inte orkar göra någonting, och att allt känns som skit. Man vill inte gå upp på morgonen. Alla är dumma och oförstående. Motivation till saker finns i ungefär en sekund sen är den saken jättetråkig och meningslös. Detta är ett typiskt tecken på att man är deprimerad.

Och såna som tycker man är konstig för att man går i terapi eller tar medicin mot sin depression, såna kan man vara utan. Så vänner och bekanta som tycker så får tycka så. Dom är inte till någon nytta för den deprimerade ändå, och förmodligen inte för någon annan heller. Så det är viktigt att inte skämmas för hur man mår. För dom som verkligen bryr sig kommer att stötta den som inte mår bra.

Denna bok

I denna bok har jag tänkt ta upp några saker.

1. Hur vanligt är det att inte vara lycklig?
2. Vad är en depression?
3. Hur vet man att man har en depression?
4. De Tio Stegen till ett friskare och lyckliga liv.
5. Psykiska sjukdomar och symptom.
6. Skillnad på olika diagnoser.
7. Hur man ska ta sig ur en depression.
8. Tips på en bra livsfilosofi.

Alltså på ett enklare sätt så är detta en bok för den som känner sig olycklig och deppig och som vill veta mer om hur det är och hur man ska ta sig ur det.

Med en mening kan jag ge det svaret direkt: Var nöjd med dig själv, och sköt om dig själv på bästa sätt.

Man kan inte göra mer än sitt bästa. Och sitt bästa innebär att hjälpa andra också, så att dom som inte orkar själva också får en chans.

Det som är intressant med just denna bok är att jag själv just nu är deprimerad. Och denna bok kommer på något sätt vara min medicin och botemedel. Och jag hoppas andra i samma situation ska inse att det inte är onormalt att inte alltid vara lycklig och glad, och vad det går att göra åt det.

Nog med skitsnack och termer. Jag är inte lycklig, vad ska jag göra?

Först och främst måste du acceptera det hårda faktum att ingen annan är du själv kan hjälpa dig till hundra procent. Folk kan ge dig mediciner och goda råd, men de kan inte tvinga dig bli lycklig. Det är något du själv måste välja. Jag är ledsen, men det är upp till dig.

Här är några enkla tips och rutiner som hjälper dig må bättre. Inte bli lyckligare, men må bättre och bli mer pigg, för att sedan orka ta tag i problemen:

· När det är ljust ute, var uppe.

· Träna, eller ta promenader. Håll igång.

· Ät på regelbundna tider, och ät nyttigt. Att laga mat och äta rätt får dig att tänka på annat för en stund.

· Prata inte ut de absolut mest privata problemen för släkt och vänner. Spara dom till psykologen eller psykiatrikern. Berätta det som är nödvändigt endast. För mycket problem till en medmänniska kan göra att medmänniskan också får problem. Och det vill vi inte. Det är självklart ok att gråta ut och klaga, men inte jämt och ständigt.

· Kom ihåg att alla är olika. Sätt upp mål för dig själv, inte andra. Du behöver inte bli kung eller drottning för att vara lycklig.

· Närhet. Hjälper alltid.

· Håll dig borta från alkohol, tabletter, droger, cigaretter och andra beroendeframkallande "må-bra" medel. Det enda som är OK att ta är medicin på läkarens eller psykologens rekommendation. Var dock även försiktig med detta och se till att ofta följa upp bra/dåliga verkningar av medicinen och samråd med din läkare/psykolog om det ofta.

· Håll reda på dina pengar. Pengar är ofta ett problem för olyckliga människor av någon underlig anledning, så håll reda på slantarna mer noggrant än vanligt.

· Gå ut så ofta som möjligt. Det är min personliga åsikt att ögat och hjärnan mår bättre av att koncentrera sig på punkter längre bort än precis i närheten. Så inomhus blir det nära, och utomhus längre bort. Plus att frisk luft också är viktigt.

· Lyssna på musik. Sinnet slappnar av till musik, och det är svårt att fokusera på sina problem medan man lyssnar på musik.

· Var ärlig mot myndigheten, dvs säg ärligt om du inte kan gå på någon utbildning eller jobba pga din "sjukdom". Annars kan dom lätt disfavorisera dig och börja bli jobbiga. Och det är det sista vi vill.

· Låt det ta den tid det tar att bli frisk.

Den dåliga cirkeln.

Det är här kärnan ligger i 99 procent bland depressiva människor. Man har av någon anledning hamnat i en dålig cirkel av rutiner och problem och oro, och för varje varv det snurrar blir det värre. Så direkt när ni känner på er att: "Nej, nu är inte allt rätt" försök då rätta till det så snabbt som möjligt, för då är det lättast och snabbast att bearbeta.

Dom starka vs Dom svaga

Problemet i Sverige, varför är så många deprimerade?

Vad säger vetenskapen och läkarna om depressioner?

När jag har letat på Internet på sökordet "depressioner" har många sidor dykt upp. Naturligtvis. Men 90 procent av dessa är helt värdelösa, fulla med termer och skitsnack. Precis som denna bok är fast i mer läslig form, och skriven med passion för att hitta problemet och grunden till varför vi inte är lyckliga, utan deprimerade.

Jag kan inte alla termer inom denna sjukdom. Långt ifrån. Jag är ingen doktor. Jag är ingen patient. Jag är bara en olycklig person som undrar varför, och jag vill hitta den löjligt enkla anledningen varför.

Det sägs att det finns en medicinsk orsak till alla sjukdomar. Detta må vara sant. Med bakom den medicinska orsaken döljer sig något annat. Och det är något som läkare och folk inom sjukvården ofta glömmer bort. Kanske är även folket inom sjukdomen i denna dåliga cirkel och förstår eller orkar inte förstå varje individs individuella problem.

Det är klart att man för hjälp av sjukvården förr eller senare. Men man måste förstå var det egentliga problemet ligger. Det är det denna bok handlar om, det är det jag vill få fram. Jag vet inte svaret än, men jag kommer att veta innan sista sidan i denna bok. En sak är säker i alla fall. Jag kommer hålla mig borta från termer och sjukvård så mycket som möjligt. Inte för att dom på något sätt är dåliga. Sjukvården är en del av hjälpen, men bara en liten del.

Kärlek

Kärlek är naturligtvis det viktigaste elementet i vårt liv. Men det finns många olika sorters kärlek. Så det finns ingen anledning att äta tre liter glass och deppa bara för att man är singel. Kärlek finns i massor, det är upp till en själv att njuta av den. Men det är klart att man inte njuter av något medan man är deprimerad. Fast kärlek kan vinna över depressioner, så det skadar inte att älska livet fastän man är deppig.

Kärlek är något man måste öva upp. Man föds med instinkten att älska, men som färdighet måste man öva upp den. Det finns INGA fel sätt att älska. Blyg, nervös, framåt, rolig... alla sätt är bra så länge tanken är rätt. Och som mottagare till kärlek måste vi inse detta och hjälpa varandra till att vara kärleksfulla mot varandra. Ur kärlek föds lycka, och ur lycka föds kärlek. Så länge vi hjälper och förstår varandra kommer detta inte vara något problem.

Fysisk närhet ger trygghet. Och det är viktigt att förstå dom olika sorters fysiska närheter. Det finns tröstande, sexuella, ömma, moder/faderliga fysiska närheter. Alla ger trygghet. Det optimala är ju förstås om de två personerna ger samma sorts närhet så inga missförstånd uppstår. Och det är viktigt att alla tar sitt ansvar till detta.

Sverige vs Världen i depressioner

Medias roll för individens lycka och välmående.

En liten saga

Över fyra miljarders års utveckling av denna jord... vart har vi kommit? Vilka har vi blivit? Och framför allt: Vad vill vi bli...?

Det är klart att människan är något speciellt. Något unikt. Vare sig man är kristen, jude, muslim, buddist eller hindu så kan man ena om en sak. Människan är speciell, och livet är något tillfälligt.

Vad vill vi då åstadkomma med våra tillfälliga liv? Vi jagar pengar, makt... vi jagar tillfredställelse och acceptering, vi jagar oss själva, vi jagar vår egen lycka, vi jagar... att acceptera oss själva.

Det är ganska uppenbart att vi använder oss av fel metod. Det är ganska uppenbart att vi misslyckas kraftigt. Ju mer vi anser oss vara urbaniserade. Ju mer vi anser oss vara civiliserade. Ju mer vi anser oss vara utvecklade. Ju mer olyckliga blir vi. Ju mer konfunderade blir vi. Ju mer missledda blir vi. Ju mer deprimerade blir vi... och vi börjar söka efter boten och svaren på helt fel själva. Vi börjar söka svaren utanför oss själva. Vi blir en produkt av samhället. Vi blir inte oss själva.

Vilka bevis finns för denna teori? Använd hjärnan. De högst civiliserade samhällena som t ex Sverige har en hög självmordskvot samt en högt antal deprimerade. Det är klart som fan att det finns ett samband. Men vi TROR att lyckan finns i ÄNNU mer utveckling. Och det finns det också. Men vi måste utveckla rätt sak. Vi måste utveckla oss själva. Vi måste utveckla oss till bra människor, där kärlek, hjälpsamhet och fördomsfrihet ligger till grund. Därifrån är vägen till lycka garanterad. Och även vägen till ett bättre och rikare liv. Med ord för denna bok... vägen ur en depression.

Vägen är naturligtvis svår. För vissa är den till och med omöjlig. Kanske är den omöjlig för mig också. Kanske är den omöjlig för alla. Men en sak är säker: Godhet vinner i längden.

Med denna bok vill jag endast få fram ett budskap: Hur man kommer ur sin depression och hittar äkta lycka. Mina teorier saknar bevis. Jag hoppas att jag själv kommer bli beviset. Men det kan vara för sent, det vet man aldrig. I annat fall kommer säkert någon av Er att bli ett bevis.

Jag kommer repetera många saker. De saker som är viktiga.

Jag är inte religiös. Mina teorier baserar sig helt på livet och inte på några religioner. Fast det innebär inte att religioner är oviktiga. Som allt annat för religioner med sig både gott och ont. Det goda är självklart, liksom det onda. Det vill jag också få fram med denna bok.

Boken innehåller två delar. En teoridel med ämnen som har med detta att göra, samt en dagboksdel där jag skildrar min egen kamp mot min depression, eller min felaktiga bild av vad som är lycka.

Vissa saker kommer vara djupa. Och vissa saker löjligt enkla. Dock med ett och samma mål. Upplysning och förstående. Att vi alla i grund och botten är lika, och att vi alla kan bota oss själva från våra depressioner och funderingar.

Jag kan säga hela bokens innehåll med en mening: "Acceptera dig själv. Det är vägen till lycka."

Vad detta betyder hoppas jag kunna förklara med denna bok. Jag hoppas också förklara hur man kan nyttja denna teori för sin egen del.

Vissa förstår redan nu vad det handlar om, medan vissa behöver tid på sig att förstå. Var tålmodig, det är en bra egenskap.

Ibland kommer jag "Dua" för att förstärka meningen med teorin till den som verkligen behöver den. Med "du" jag "Du som känner dig träffad. Du som behöver hjälp. Du som är olycklig."

Stäng inte in dig själv i den dåliga cirkeln. Lycka till, till lyckan.

Pengar

Pengar är lycka sägs det. Är då fattigdom deprimerande? Nej naturligtvis inte. Om en rik person blir fattig kanske det är deprimerande, men att en fattig person är fattig har ingenting med en depression att göra.

Går det att fastställa ett samband mellan pangar och lycka? Ja, ett visst samband finns det. För pengar tar bort många dåliga delar i den dåliga cirkeln som den deprimerade har. Man kan blockera bort sin depression med pengar, men man blir inte lycklig av pengar.

Något man däremot blir lycklig av är välgörenhet. Att hjälpa andra. Det är en av huvudfaktorerna till att vara lycklig: "Att hjälpa andra".

Har man pengar har man en stadig mark att stå på. När man har en stadig mark att stå på ska man inte börja sväva upp i luften (slösa eller snåla) utan fortsätta stå på marken och fortsätta leva. För inget varar för evigt. Vart finns pengarna när man dör, eller ligger på dödsbädden? Då är pengar oviktiga och ens tidigare handlingar viktiga.

Sverige har gott om pengar, och därför känns det extra hårt för dom som är verkligt fattiga. Därför ser jag också ett samband mellan utveckling av samhälle och välförd, och depression.

Det är klart att det inte är något negativt med välfärd, men vi måste inse problemen, det är det det handlar om. Och problemet är att vi inte kan acceptera oss själva som svaga eller fattiga i ett samhälle där alla "ska ha det bra".

Vägarna till äkta lycka

Med ett ord: Godhet.

Vad är då godhet?

· Att hjälpa andra

· Att älska

· Att respektera alla som sina jämnlikar, inklusive ALLT levande på jorden.

· Att vara positiv

· Att förstå skillnaden på gott och ont

· Att uppfostra sina barn till goda människor, och lära dom skillnad på rätt och fel, gott och ont

· Att respektera och hjälpa dom äldre

· Att inte utnyttja svagare människor

· Att stå för det man tycker

Det finns naturligtvis massor av fler punkter att räkna upp, men dom här täcker upp det mesta och det bästa inom godhet.

Det är bara att acceptera att det finns gott och ont på denna jord. Och det enda sättet att bekämpa ondskan, är att vara en god människa. Så enkelt är det.

Det finns en orsak till att människan har ett samvete. För att kunna skilja på rätt och fel. När en person förlorar sitt samvete och inte kan skilja på rätt och fel, då brukar det oftast sluta illa. Men vi måste kämpa för NÄSTA person hela tiden, och inte ge upp vid DEN HÄR personen.

Att hjälpa andra

Ibland har en medmänniska kört fast och behöver hjälp. Istället för att förvärra problemet med vårt ego, måste vi hjälpa personen och ge honom/henne en ärlig chans att få ett bättre liv. Det här var ett extremexempel av att hjälpa en annan.

Men enkla saker som att ge råd och helt enkelt lyssna ger oändligt mycket lycka. För dessa råd kommer tillbaka vid det tillfället Du har det svårt. För alla har sina upp och nedgångar. Så är det. För att kunna hjälpa sig själv, måste man kunna hjälpa andra. Och det är aldrig för sent för att börja bry sig. "Rädda dig själv och du har räddat hela världen" har säkert någon vis person sagt. Vem vet jag inte. Om inte annat så säger jag det nu.

Det är omöjligt att köra sitt eget race livet ut. Man måste hjälpa andra också. Därefter kan man hjälpa sig själv. Och därefter kommer lyckan.

Att älska

Grunden till allt liv är att älska. Kärlek är det viktigaste som finns. Än en gång: Kan vi inte älska varandra så kan vi inte heller älska oss själva. Då är lyckan långt borta.

Älskar vi livet så blir ALLT logiskt, och vi kommer bli lyckliga.

Men även inom ämnet kärlek så uppstår problem, och det tar naturligtvis extra hårt att bli sviken av någon man älskar. Men det är aldrig fel att älska och lita på varandra fullständigt.

Visst det är Du som blir sårad om något händer. Men det är den andra som har det stora problemet. Hur sjukt det än verkar så är det bara bra att folk grälar och att saker inte alltid fungerar.

Och för att en person blir sårad, så betyder det inte att det är dess fel att det blev som det blev. Vi vet alla vad som är moraliskt riktigt och inte. Att vara ärlig och följa det är moraliskt riktigt.

Att respektera alla som  sina jämlikar, inklusive ALLT levande på jorden

Allt levande har ett hjärta. Allt levande har en själv. Allt levande uttrycker sig inte på samma sätt. Allt levande är inte lika intelligenta. Men man måste respektera både människor, djur och växter som sina jämlikar. Nu menar jag naturligtvis inte detta bokstavligt. Jag säger inte att alla ska vara vegetarianer. Vissa äter kött, och det är klart det är ok. Men tänk då också på hur köttet har kommit till tallriken.

Det lilla barnet som gillar att hoppa på myror och dra katten i svansen blir ofta inte lyckliga människor.

Att hoppa hage mellan myrorna är naturligtvis inte nödvändigt. Naturen har sin gång. Djur dödar djur. Djur dör, människor dör, växter dör. Men vi får inte göra det medvetet, och absolut inte utan anledning.

Att vara positiv

Detta är det svåraste av allt att följa. För det är väldigt enkelt att vara sur, grinig och negativ. Men det är tyvärr inte bra i längden. Det är inte godhet, och föder ingen godhet heller.

Är man positiv gör man människor glada och blir man själv glad också. Det är oerhört viktigt att vara positiv även fast man är deprimerad. Det är klart att det är ok att sura och klaga. Men i längden för man över negativismen till andra. Och dom till andra... Så det är en väldigt dålig cirkel som vi måste förstå och undvika. Därför borde också media ta sitt ansvar och skriva om mer positiva saker istället för negativa.

Ler man så får man leenden tillbaka, och det blir man lycklig av.

Att förstå skillnaden på gott och ont

Skillnaden är hårfin, och ibland för svår att förstå sig på. Men det viktiga är att hålla sig något så när nära mitten hela tiden. Annars kan det spåra ur och bli svårt att komma tillbaks. En dålig cirkel uppstår, och allt återkommer.

Egentligen är det enkelt att förstå sig på gott och ont. Men alla är inte enkla, och alla tycker olika. Vi kan bara arbeta med oss själva. Återigen: "Rädda dig själv, och du har räddat hela världen".

Onda personer utför onda handlingar av en enkel anledning. De tror det är vägen till lycka. Det är svårt att se skillnaden, för det är samma känslor som man utför goda och onda handlingar med.

Tänk på att du även måste behandla "onda" personer som din jämlike.

Att uppfostra sina barn till goda människor, och lära dom skillnad på rätt och fel, gott och ont

En människa formas av två saker. Miljö och uppfostran. Miljö och uppfostran stämmer inte alltid överens, men i slutändan är alltid uppfostran det viktiga, och det är hos föräldrarna ansvaret för den "nya" människan ligger.

Perfekta är ingen, så det gäller att göra det bästa av situationen.

Hej,

Någon gång i livet kommer man till en period där man inte är så lycklig, inte är så säker på sig själv och inte ser någon positiv framtid.

Den här boken är till för alla som antingen är i, eller vill förstå, detta tillstånd som i medicinsk term kallas depression.

Som grund till denna bok har jag inga vetenskapliga eller medicinska bevis eller referenser, utan enbart egna gissningar och förklaringar. Jag skriver istället direkt från hjärtat och jag skriver sanningen. Just därför kommer denna bok förklara allt du undrar över.

Inga långa konstiga meningar. Inga jobbiga termer. Bara enkel logik.

Boken är skriven i "från mig till dig" form. Men varje person är naturligtvis annorlunda den andre, så jag generaliserar i stora drag och lovar inte att denna bok kommer att hjälpa eller "bota" alla. Men alla kommer i alla fall förstå och bli klokare genom att läsa denna bok. Utom dom som redan har hittat sin egen sanning om livet förstås.

Boken är uppdelad i olika delar. En hjälpdel, en förklaringsdel och en dagboksdel. Hjälpdelen är direkt ämnad för den redan deprimerade. Förklaringsdelen är ämnad för dom som vill förstå varför livet är så jobbigt ibland. Dagboksdelen är för dom som vill veta hur livet för en deprimerad person ser ut (i ett fall, mitt eget).

HJÄLPDELEN

Kapitel 1

Du som läser detta är alltså deprimerad. Det första steget är att erkänna för dig själv att du har ett problem. Det andra steget är att vilja göra något åt problem, alltså att vilja komma ur sin depression. Det är ingen idé du fortsätter bläddra om du inte är helt beslutsam på att komma ur din depression. Det blir tufft och jobbigt men kommer vara värt besväret. Om du verkligen vill ta dig ur din depression så kommer allt från och med nu bli bättre.

Ta beslutet och bläddra i så fall vidare till Kapitel 2.

Kapitel 2

Från och med nu måste du kämpa för att komma ur din dåliga cirkel (din depression). Denna dåliga cirkel kan bestå av antingen ett eller flera olika element. Men resultatet av denna dåliga cirkel är solklar. Du är deppig och allt är jobbigt. Men oroa dig inte. Du är på kapitel 2, och det betyder att du är på väg ur din depression. Eller hur?

Det vi ska försöka göra i kapitel två är att lokalisera orsaken till din depression. Orsakerna kan vara i stort sett hur många olika som helst.

Det är jobbigt att tänka och rota i det förflutna för att hitta en orsak när man är deprimerad. Men lägg märke till att det förflutna är det förflutna och framtiden är framtiden. Framtiden kan du göra något åt och du behöver inte bli perfekt eller lycklig på en dag eller två. Helningsprocessen kan ta en hel livstid. Det viktiga är att den börjar någonstans.

Förmodligen vet du varför du är deprimerad. Stress är den vanligaste orsaken. Dåligt självförtroende en annan. Om du inte orkar tänka eller inte vill tänka så är det bästa att besöka en läkare eller psykolog. Dessa hjälper dig med det jag försöker förklara för dig nu. De hjälper dig orka ta tag i dig själv och ta dig ur en depression. Jag tror att i stort sett alla kan ta sig ur en depression själva, utan piller och psykologer, men ibland kan det vara en bra hjälp. Det är dock viktigt att berätta för nära vänner och familj hur man mår. Då uppstår inga missförstånd och du behöver inte få dåligt samvete för att dom inte förstår sig på dig.

Om du är i en jobbig situation (arbetslös osv) är det också viktigt att berätta för de myndigheter som har hand om dig hur du mår. Då kan dom inte tvinga dig till något du inte vill och de vet bättre hur de ska hjälpa dig in i arbetslivet.

Nu över till de olika stegen. Steg ett var alltså att erkänna att man är deprimerad för sig själv. Steg två var att vilja komma ur sin depression.

Steg tre är att skriva ner alla saker som är jobbigt som har med depressionen att göra. Äta, vara ute bland folk, sova, jobba osv. Med andra ord... vilka handikapp ger din depression dig?

Detta du nu har skrivit ner är din dåliga cirkel och den beror på en sak: Att du inte är lycklig. Det du ska försöka göra nu är att bryta denna dåliga cirkel. Ibland är det faktiskt så pass lätt som att bara byta humör till att bli glad och positiv. Men i dom flesta fall får man börja med en del och fortsätta steg för steg, så kommer också lyckan och motivationen efter hand.

Ingenting är omöjligt, men tar ibland tid. Så var tålmodig. Lyckan och livsglädjen kommer att komma tillbaka. Fortsätt kämpa.

Har man tagit sig ur en depression blir man ofta en bättre och mer medveten människa, så det för också lite gott med sig. Man kan också vända på detta. Att bli en mer medveten och bättre och hjälpsam människa hjälper en att ta sig ur en depression.

Förlåt att jag skriver ordet depression så ofta. Jag vet att det är det sista man vill höra när man är deprimerad. Försök och le lite  Det är alltid positivt.

Kapitel 3

Efter självrannsakan och funderingar är det dags att verkligen börja göra något. Nu börjar det hårda arbetet som inte alltid är så kul, men alltid nyttigt.

Det bästa man kan göra är att föra in lite fasta rutiner i livet. Regelbundna sovtider, mattider osv. Detta ger trygghet och lugn men även en "måste känsla". Det är viktigt att dessa "måste känslor" riktas till nyttiga och vardagliga saker.

Genom att få en trygghet och regelbundenhet bryter man ofta den dåliga cirkeln. Att vara ute och gå är också en av de bästa arbetsmetoderna för att bota en depression. Man får tänka men samtidigt röra på sig. Man ser att man inte är ensam i världen och man märker att vägen till "att vara normal och lycklig" inte är så lång.

Det är också viktigt att inte stressa upp sig och sin helningsprocess. Låt det ta sin tid. Det kommer ta tid i vilket fall som helst. När du har kommit ur din depression förstår du att du inte led av någon sjukdom utan av det verkliga livet och att hela livet är en helningsprocess. Livet är upp och ner, för alla, även för dig.

Nu åter till de olika stegen. Steg tre var att skriva upp alla handikapp depressionen ger dig. Steg fyra är att skriva upp hur du vill att det ska vara istället och ranka de olika problemen hur viktiga dom är. Just att skriva dagbok är ett bra sätt att få ur sig känslor och bearbeta dom. Men skriv ner lika mycket positivt som negativt i din dagbok. Bara små enkla positiva saker är viktiga att skriva ner, t ex hur god maten var idag, eller hur frisk luften var ute. Om en sak är bra, varför kan inte alla saker vara det? Det kan dom, och det kommer dom att bli.

Steg fyra är alltså att skriva ner saker som är positiva samt att försöka göra något åt de handikapp som din depression för med sig.

Kanske är "gå upp ur sängen" ett handikapp. Då kan man varje dag försöka gå upp tidigare tills man är helt nöjd. Och bara för att man inte klarar av det betyder inte att man har misslyckats. Det viktiga är att man fortsätter försöka. Allt tar sin tid, så ge inte upp. Det som fick mig att vakna till lite var när någon sa "livet är så här". Då insåg jag att det bara är jag som kan ta tag i mig själv. Det samma gäller dig och det kommer att ordna sig.

Poliser som ska försvara oss i nöd stoppar sina snoppar i tårtan och lyfter bänkpress nakna.

Hoppas dom inte stormar någon bov nakna också...

Draget vapen får en ny innebörd!

SvD1234 AB12 DN1

Idén att skriva denna bok väcktes i och med mitt växande intresse för psykologi som studieämne och vetenskap. Jag har alltid varit intresserad av personlig utveckling, men aldrig kunnat sätta fingret på vad personlig utveckling egentligen betyder och innebär. I och med min utbildning i psykologi, har jag sakta lärt mig att ord som "kärlek", "växa" och "utveckling" alltid bör förklaras och redas ut.

Du har säkert någon gång hört frasen: "Uppfostra ditt barn med kärlek". Det är något som förhoppningsvis hundra procent människor skriver under på. Men vad är egentligen en "kärleksfull uppfostran"? Innebär det att man verkligen, verkligen älskar sitt barn, eller kan kärlek översättas i handlingar som får konsekvenser? En alkoholist kanske verkligen, verkligen älskar sitt barn, men ändå "väljer" att ägna mer tid åt alkohol än åt barnet.

På samma sätt som kärlek kan översättas i handlingar och konsekvenser, så kan även personlig utveckling översättas i handlingar och konsekvenser. Varje handling resulterar i personlig utveckling. Om man "växer" eller inte, beror helt på teorin om vad "växande" innebär.

I det hav av självhjälpslitteratur som finns har jag upptäckt oroväckande många värdeladdade ord som inte reds ut och som inte är förankrade i verkligheten och i vetenskaplig forskning. "Konsten att tänka positivt" är visserligen en ädel konst, vad den nu innebär. Men om man lider av ångestproblematik då ens besvär består just av att man ofta inte tänker positivt, så bör vi titta djupare på problematiken, snarare än att ge rådet att "börja tänka positivt" eller "oroa oss mindre över saker" (problematiken består ju av att man inte kan detta!).

I och med att man börjar må bättre, så börjar man tänka mer positivt. I och med att man mår bättre så börjar man oroa sig mindre över saker. Min ambition med boken är att inte fastna i alla dessa klyschor som förpestar många självhjälpsböcker. Detta genom att vara personlig, ärlig och hänvisa till teorier och forskning, så att inga begrepp hänger lösa. Anledningen till denna approach är att jag tror att rationellt tänkande och grundläggande kunskap i ämnet psykologi är en viktig del (komponent) i behandlingen mot ångestproblematik.

I slutändan kommer mina teorier handla om värderingar som i mångt och mycket är baserade på personliga erfarenheter, men det viktiga är att de (teorier och förslag på behandlingar) redovisas så att de kan kritiseras och forskas kring. Det är långvariga och bestående resultat vi är intresserade av.

Visst kan vara bra att "skratta sig glad", "dansa sig frisk" eller "finna sig själv", men i slutändan handlar det om att vara tillfreds med sin livssituation, vilket inte sker genom en kurs att skratta eller en kurs att dansa eller en kurs i att finna sig själv. Sådana kurser kan ge vissa insikter och erfarenheter, men det krävs mer grundläggande förändringar för att någon som lider av ångestproblematik ska kunna bli tillfreds med sin livssituation. Orsaken till ångest är mer komplicerad än att man inte skrattar, inte kan dansa eller inte har funnit sig själv (även om detta naturligtvis kan vara faktorer som är en del av problematiken).

Mitt mål är att presentera en eklektisk (integrerad, mångfaldig) förklaringsmodell av ångestproblematik, så att man ska kunna prova olika alternativ, om den första inte fungerar. Det kommer inte finnas någon magisk KBT-kurs (det råder för tillfället KBT-hysteri och det är därför jag använder ordet "magiskt", eftersom många marknadsför KBT-behandling på detta sätt. Visst är det en effektiv behandling, men det finns alternativ som också är effektiva och mer lämpliga för vissa) eller buddhistisk visdom i den här boken. Däremot kommer boken innehålla KBT-verktyg som kan vara till hjälp och humanistiska tips som framförallt försöker föra ideal närmare verkligheten (vilket skulle kunna vara jämförbart med buddhistisk visdom).

Det finns olika typer av böcker i genren "självhjälp" och "personlig utveckling":

- "Det handlar om att härda ut..." böcker

Böcker som oftast är skrivna av personer med psykologisk problematik, som skriver boken i terapeutiskt syfte för att själv stå ut med den psykologiska problematiken. Dessa böcker riktar sig främst till personer som har provat många behandlingsalternativ utan framgång.

- Böcker som utgår från ett visst psykologiskt perspektiv och en viss behandlingsmetod (exempelvis KBT-terapi)

Böcker som oftast hyllar effektiviteten av en specifik metod och förklarar hur behandlingsmetoden används. Bra om man vill ha kunskap om dessa specifika behandlingsmetoder. Det varierar hur väl böckerna förankras teoretiskt. Om boken är väl förankrad teoretiskt, så är det en bra källa till kunskap.

- "Kom igen nu!" böcker

Coaching- och motivationsböcker som ofta innehåller förenklade recept till lycka. När man väl blir bättre, så kopplar man detta till det förenklade receptet, även om det kanske inte stämmer. Personligen har jag svårt för dessa böcker... De känns som en profitering på de som mår dåligt, även om syftet säkert är att hjälpa människor. Min åsikt är att det finns bättre alternativ, speciellt för personer med psykologisk problematik. Har man lättare problem (t.ex. att man vill dejta mer, eller göra karriär eller nåt...), kan en sån här bok vara användbar.

- Framgångsberättelser

Personliga berättelser av eller om personer som blivit "blivit av" med sin psykologiska problematik.

- Hemsnickrade (och oftast nyandliga) teorier om personlig utveckling

Är man intresserad av exempelvis buddhism och andlighet, så kanske man vill läsa en bok som handlar om buddhistisk filosofi och psykologi. Även om jag tror på nyttan och nödvändigheten av ett konstruktivt förhållningssätt till livet, så tvivlar jag på den kliniska effektiviteten av sådana här mer alternativa böcker. För vissa kan de leda till livsförändrande insikter, men för de flesta innebär det att man nickar och tycker att det står hyfsat kloka saker, utan att själv förankra dessa klokheter.

Livsåskådning påverkar välmående, men jag är av åsikten att man bör se kliniskt på sin psykologiska problematik och även försöka behandla den kliniskt. Finns dock ingenting som säger att man inte samtidigt kan fördjupa sig i livsåskådningar.

Buddhismen har exempelvis varit otroligt viktig för mig personligen. Trots att jag har mått dåligt, har jag försökt ha ett konstruktivt förhållningssätt till min situation och livet, vilket möjligtvis påverkat mina beslut i positiv riktning. Min psykologiska problematik blev dock bättre först när jag fick klinisk behandling. Det är lätt hänt att man anklagar sig själv onödigt mycket, genom nyandliga behandlingar som ofta fokuserar på tanken och att man har (eller bör ha) stor kontroll över den. Riktigt så enkelt är det inte.

- Självhjälpsprogram

Kliniska självhjälpsprogram som är utvecklade för distansbehandling. Innehåller ofta steg för steg manualer med hemläxor. Framförallt brukar dessa typer av böcker rikta sig till en specifik typ av problematik (exempelvis social fobi) och hålla sig till en specifik behandlingsmetod (oftast KBT).

- Populärpsykologiska handböcker av psykologer och forskare

Böcker som främst riktar sig till terapeuter eller psykologistudenter och som är djupare i teoretisk förankring och vetenskaplig referens.

Den här boken innehåller tre delar: en självbiografisk del, ett självhjälpsprogram och en del med praktiska tips i vardagen (utöver de som ges i självhjälpsprogrammet) .

Den självbiografiska delen berättar om min psykologiska problematik. Hur jag i åtta år levde med panikångest och social fobi, som blev värre och värre. Hur jag försökte behandla problematiken på egen hand. Hur jag sökte hjälp. Hur jag blev ångestfri och kunde börja leva ett normalt liv.

Självhjälpsprogrammet bygger på en eklektisk behandlingsmetod som jag kallar för "AKF-metoden" (acceptera, konfrontera, förändra) och är uppbyggt steg för steg. Huvudsyftet är framförallt att ge kunskap om ångest, orsaker till ångest och behandling av ångest.

Delen med praktiska tips handlar om hur man tar kontakt (och kommer någonvart...) med sjukvården, psykiatrin, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och andra myndigheter som man ofta kommer i kontakt med (och är beroende av) när man lider av psykologisk problematik och ångest. Ofta är det tyvärr så att man själv måste känna till sina rättigheter så att man inte blir orättvist behandlad eller negligerad. Den här delen behandlar också hur man söker professionell hjälp för sin psykologiska problematik eller ångest, om självhjälpen inte fungerar.

Boken är framförallt riktad till personer som lider av ångestproblematik och som känner att vardagen begränsas på grund av detta. Anhöriga, psykologistudenter, professionella och allmänt intresserade kan naturligtvis också ha nytta av boken.

Rent politiskt är detta en viktig fråga och det är min ambition att alla ska kunna få effektiv och bra behandling, att förutsättningarna (till förbättring) ska finnas i omgivningen hos personer med ångest. Vi med ångest, eller vi som har haft ångest, måste också göra vårt för att inte marginaliseras.

Ingen väljer ångest.

Tiden går ibland for och ibland långsamt.

Kan vi kontrollera tiden?

Stanna i ett ögonblick för alltid,

Utan bekymmer och besvär.

Det är inte så svårt.

Bli bara fri från bekymmer och besvär,

Så är du i detta ögonblick.

Glänne - 2000

Jag blir förvirrad av tekniken.

Jag ser inget slut.

Alltid mer och mer,

förvirring.

Men med denna dikt ser jag ett slut.

Men jag skriver den med hjälp av tekniken.

Glänne - 2000

"An apple grows from a tree,

and becomes strong and beautieful.

Then it either falls down or gets eaten.

If it falls to the ground it will join the earth

and build new apples.

If it gets eaten it has fufilled its purpose,

to help other creatures survive.

It simply cannot fail with it's quest.

Life should be the same."

"The apple" by Mikael Glännström (10/24/97)

5 is the magic number said number 6.

6 is the magic number said number 5.

Who was right?

Glänne - 2000

Believe in goodness and act by it.

Believe in simpleness and act by it.

Believe in life and act by it.

Believe in yourself, and act by yourself.

Glänne - 2000

Vem är bäst inte du, vem är bäst inte jag.

Coca Cola gör en pigg, Coca Cola är inte bra för tänderna.

Öl gör en rolig, öl gör en dum.

Livet gör en glad, livet gör en ledsen.

Varför tror du att ditt liv borde vara perfekt?
Skärp dig!

Glänne - 2000

Fåglar flyger, drömmer de om att gå?

En dator slås på och av,

Är fylld med information,

Och presterar alltid max.

En dator går även sönder.

Och en dator funkar inte alltid som man vill.

Försök att vara så lite som en dator som möjligt.

Tänk inte så mycket, gå aldrig på max, för då finns det risk för att gå sönder.

Låt ditt hjärta vara din dator så att inga onödiga krav ställs.

I ett tomt glas finns ingenting, men det går alltid att fylla.

I ett fullt glas finns allt, men nytt innehåll rinner över.

Hopplöshet.

Finns det något värre än att sitta uppe mitt i natten och känna hopplösheten strypa en själv?

Sakta kramar den ur all glädje ur kroppen och ersätter den med rastlöshet och desperation.

Man kan inte göra någonting annat än att vänta tills det går över. Inga problem löser sig själva med en gång.

Man suckar djupt i självömkan, i hopp om att varje nytt andetag ska bli lättare, och gladare. Men det blir bara tyngre och tyngre till man till slut inte orkar bry sig längre. Då blir man apatisk och känner inga känslor alls. Ingen motivation, ingenting.

Jag tror på livet, och att det finns en väg till äkta lycka. Jag har aldrig haft självmordstankar, och jag har aldrig velat bara lägga mig ner och dö. Men samtidigt finns det stunder som man bara vill sova bort, och drömma sig iväg till bättre tider.

Jag blir så jävla förbannad på mig själv. Jag gör ingenting åt problemet. Jag bara sitter och är apatisk. Ibland när situationen blir ohållbar måste jag göra vissa ansträngningar för att visa omvärlden och mig själv att jag inte är helt hopplös. Men det leder ingenvart. I de flesta fall leder det enbart till falska förhoppningar, falska projekt som är dömda att misslyckas, pga dålig motivation och disciplin.

Nu får det vara nog! Nu måste jag ta tag i mig själv, men hur??? Hur i helvete ska jag ta tag i mig själv. Problemen kvarstår ju hur mycket jag än tar tag i mig själv. Its totally fucked up.

Dags att tänka ut någon plan att ta sig ur det här...

Ok, vad är då problemet. Känslolös kanske...

Vad leder det till... Inget jobb, jobbiga relationer, dålig social krets...

Vad leder det till i sin tur... färre kompisar, mindre glädje, fattig, hopplöshet...

Cirkeln är sluten, och jag ser ingen öppning. Men jag vet ju att det finns en öppning. Jag vet ju vägen till äkta lycka. Jag håller ju för fan på att skriva en bok om ämnet! Det är klart jag måste veta då. Och det gör jag. Men hur ska jag hitta dit. Hur ska jag orka bryta cirkeln. Fan vad sur jag blir! Ännu mer hopplöshet...

Jag får helt enkelt skärpa mig...

Ok, det positiva nu då...

Jag har en färdigskriven bok som verkar ganska hyfsad.

Jag har goda kunskaper inom data. Behärskar alla större program samt windows fullständigt. Lär mig logiken till nya program snabbt.

Jag är bra med siffror. Redovisning är enkelt och jag ser helheten utan problem.

Jag kan skriva. Jag är vis. Jag (tror) jag vet vad folk vill och inte vill läsa.

Jag har en underbar flickvän som förstår mig (delvis).

Alla mina kompisar är bra kompisar, och ordentliga.

Jag är frisk och kry, kanske lite väl smal i och för sig.

Jag har en egen lägenhet nu.

Jag har tagit kontakt med arbetsförmedlingen samt socialförvaltningen och dom håller på att bearbeta mitt "fall".

Det var det positiva. Vad kan jag göra NU då? Vad kan jag göra åt hopplösheten som jag känner när jag sitter här med mig själv och klagar...

Ingenting antar jag. Tålamod är det viktigaste. Men det finns jävligt mycket jag kan göra åt mitt liv. Jag kan:

Förbättra dygnsrytmen.

Träna mer och äta bättre.

Var ute mer och få frisk luft och motion.

Var mer social med kompisar. Vara mer social och kärleksfull med min flickvän.

Arbeta mycket, mycket hårdare än nu. (Jag skriver högst en timma om dagen, det är ju för fan ingenting)

Nu till den stora frågan. Vad vill jag bli, och vad ska jag göra åt det???

Det är en bra fråga, för den kan jag inte svara på. Men kraven på något jag ska syssla med ska vara följande:

Endast egen stress. Ej utomstående.

Roligt och varierande.

Något som jag klarar av fullständigt.

Något som hjälper folk till viss del. Jag kan inte syssla med något meningslöst enbart för att få ihop lön.

Egna arbetstider. Bra lön. Uppskattelse.

Ganska hårda krav va? Haha...

Författare skulle vara en lösning. De har alla dessa ovanstående krav. Men det ger ju inga pengar, och är inte godkänt från arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Men det är författare jag vill bli. Jag vill jobba med mina tankar. Och mina tankar uttrycker jag bäst genom ord skrivna som nu. Jag är ingen oral person direkt. Orden verkar inte komma naturligt ur munnen på mig. Då är det mycket lättare att skriva.

Jag har ju talang också. Jag tillhör den nya generationens författare som skriver som folk pratar. Som betonar det viktiga genom upprepningar, fast kanske inte alltid genom perfekt svenska.

Men som sagt. För att bli författare behöver jag fler saker.

Pengar, disciplin och motivation. Disciplin och motivation kommer först efter pengarna. För just nu känner jag hopplöshet åt att jag är pank. Och med hopplöshet i kroppen går det inte att göra mycket vettigt.

Detta skrev jag 1999. För tio år sedan, med en stor dos självömkan. Skillnaden idag är att jag vet vad jag vill, att jag inte är rädd för saker, samt att jag faktiskt håller på med någonting vettigt och förhoppningsvis inte snöar in mig på massa verklighetsfrämmande projekt. Man börjar inte sitt liv med att skriva en bok. Man ger ut en bok, när man har något att skriva om. Nu i efterhand kan jag lugnt säga: Jag hade inte talang för att skriva. Jag skrev, för att jag inte hade något bättre för mig. Det har en stor del i vart jag är idag! Så jag ångrar det inte en sekund.