När man mäter en korrelation, eller samband, mellan två olika variabler, tex barns avvänjning (ex potta eller mat) och senare psykologiska problem, så undersöker man relationen mellan avvänjning och senare psykologiska problem. En positiv relation innebär att det finns ett sådant samband (vilket det finns i det här fallet).
En positiv relation betyder dock inte att avvänjningen ORSAKAR senare psykologisk problematik. Det skulle kunna vara en tredje variabel som är orsaken. Tex föräldrars färdigheter i att ta hand om ett barn.
I korrelations- sambandsstudier måste man komma ihåg att det kan finnas en tredje variabel (eller flera) så att man inte drar förhastade slutsatser. En korrelation ger oss många ledtrådar som går att forska vidare kring. Därför är de så populära.
Jag ska själv göra en kvantitativ korrelationsstudie med min C-uppsats och mäta sambandet mellan (höga) ideal och (prestations) ångest. Jag kommer inte kunna dra slutsatsen att höga ideal orsakar ångest, men jag kan gå vidare i mina teorier om ångestproblematik och göra nya, mer kontrollerade studier.
|