JAG HAR FLYTTAT!

MIN BLOGG MITT FÖRETAG SJÄLVHJÄLP
GLANNSTROM.SE
-
MIN NUVARANDE BLOGG
HAPPYRESEARCH.SE
 -
FRÄMJAR PSYKOLOGISKT VÄLMÅENDE
ONLINETERAPI.NU
 -
INFORMATION OM PSYKOLOGI OCH SJÄLVHJÄLP
  . . . . . . . . . . .  
  AKUT HJÄLP
  GRATIS SJÄLVHJÄLP 
  PSYKOLOGINS HISTORIA
  PERSPEKTIV
  DIAGNOSER
  BEHANDLINGAR
  FORSKNING
  UTBILDNING
  LÄNKAR
  KONTAKT
  OM MIG
   
 
SÖKLÄNKAR
BlogRankers.com Politik bloggar Blog Flux Directory Bloggtoppen nyligen.se
SENASTE INLÄGG
Mentorskap / Stödperson Nytt utseende! Sokrates och Psykologistudenten flyttar... länge leve psykologiblogg.se! Promenad i solen Detta borde varit jag... och detta är jag! Ändrade planer Mitt liv som forskare Dissociation och Träning Dagens Snopp Kommentar Vad är det värsta som kan hända? Sega dagar Smärtlindring är inte dödshjälp Dröm om föreläsning En hemsk värld? Vad är en vedmaskin? Tillbaka i Örebro Who wants to live forever? Lär dig att studera effektivt! Film - Shutter Island (2010) Grekisk Plankstek på Efesos
KATEGORIER
Bilder Blogg Buddhism Citat Dagens Babe Dikter Disciplin Film Filosofi Forskning Fragment Frågor och Svar Föreläsningar Grekland Idrotts-Glänne In English Internet Jobb Karriär-Glänne Klinisk psykologi Konst Kontoret Krönikor Kärlek Lika som bär Livet enligt Glänne Livsstil Medkänsla Länkar Mat Meditation Mode Motsatsfilosofi Musik Noveller Nyheter Nöje Om mig Pengar Poker Politik Politiskt (in)korrekt Populism Privata noteringar Psykologi Relationer Resa Rubriker Sex Självhjälp Spex-Glänne Sporten Svammel Träning Val 2010 Veckans Freud Video Vägen Tillbaka Vänner Youtube Youtubetriss
ARKIV
April 2011 Maj 2010 April 2010 Mars 2010 Januari 2010 December 2009 November 2009 Oktober 2009 September 2009 Augusti 2009 Juli 2009 Juni 2009 Maj 2009 April 2009 Mars 2009 Februari 2009 Januari 2009 December 2008 November 2008 Oktober 2008 September 2008 Augusti 2008 Juli 2008 Juni 2008 Maj 2008 April 2008 Mars 2008 Februari 2008 Januari 2008 December 2007 November 2007 Oktober 2007 September 2007 Augusti 2007 Juli 2007 Juni 2007 Maj 2007 April 2007 Mars 2007 Februari 2007 Januari 2007 December 2006 November 2006 Oktober 2006 September 2006 Augusti 2006 Juli 2006 Juni 2006 Maj 2006 April 2006 Mars 2006 Februari 2006 Januari 2006 December 2005 November 2005 Oktober 2005 September 2005 Augusti 2005 Juli 2005 Juni 2005 Maj 2005
Hälsa
 
 
 
 
Validitet och reliabilitet i experimentell forskning

VAD ÄR VALIDITET OCH RELIABILITET?

Validitet och reliabilitet avgör hur starkt eller pålitligt ett forskningsresultat är. Forskningsrapporter är utformade för att presentera styrkor och svagheter gällande validitet och reliabilitet.

Validitet och reliabilitet kan förklaras som en hastighetsmätare. Att mätaren visar RÄTT hastighet innebär hög validitet. Att mätaren visar SAMMA hastighet innebär reliabilitet. Om man kör i 50 km i timmen och mätaren visar 40 km i timmen, finns ett problem med validiteten. Om man kör i 50 km i timmen och mötaren visar 40 km i timmen vid ett tillfälle och 60 km i timmen vid ett annat tillfälle, finns ett problem med reliabiliteten.

Det går att ha hög reliabilitet men låg validitet. Däremot går det inte att ha hög validitet, med en låg reliabilitet. Mycket tid och kraft ägnas därför på att utveckla metoder som stabila över tid.

EXPERIMENTELL RELIABILITET

Identifikation och urval av försökspersoner

En vanlig tumregel är att fler försökspersoner ökar reliabiliteten. Extrema resultat påverkar mindre och populationen blir bättre representerad. Att kunna identifiera försökspersoner till den utvalda populationen påverkar också reliabiliteten. Om populationen är "deprimerade personer" så krävs en pålitlig identifikation av dessa personer.

Forskarens och försöksledarnas egenskaper (bias)

Det är inte bara försökspersoner som kan ställa till ett experiment. Forskaren bör vara så neutral som möjligt och inte försöka påverka studien med sin bias, eller förutfattade meningar. Detta kanske låter självklart, men det är inte ovanligt att forskare snyggar till rapporter och experiment för att tjäna sina egna syften. Att vara forskare är trots allt en karriär med konkurrens. Forskare är ibland lite väl ivriga att upptäcka nya fenomen.

Försöksledarna är de som utför experimenten, eller som samlar in data. Vid vissa tillfällen är det viktigt att försöksledarna har liknande egenskaper. Om exempelvis en terapimetod undersöks, så är det avgörande för reliabiliteten att terapeuterna har liknande egenskaper och följer tydliga instruktioner. Annars blir det svårt att avgöra om det är terapeutens egenskaper eller metod som hade effekt.

Oberoende och beroende variabler

Den oberoenda variabeln är den variabel som blir manipulerad av försöksledaren. Vad som är viktigt för reliabiliteten är operationaliseringarna är konstanta och tydliga. I praktiken innebär detta att man häller upp lika stor mängd alkohol, om det nu är alkohol som är den oberoende variabeln.

Den beroende variabeln bör vara stabil. Ett exempel på stabil mätning av fylla skulle kunna vara blodprov och promille. En mer instabil mätmetod skulle kunna vara någon som bedömer försökspersonens fylla.

Mätfel

Något som är omöjligt att undvika är mätfel som uppstår när man mäter ett psykologiskt fenomen. Det är nackdelen med att vetenskapligt studera subjektet. Däremot kan man göra sitt bästa att minimera dessa mätfel, genom upprepningar av experimentet (och se om resultatet stabiliseras).

Utvärdera reliabiliteten

Som alla säkert förstått vid det här laget så går det att utvärdera reliabilitet. Det vanligaste sättet är helt enkelt att göra ett "test-retest", två successiva test på samma försökspersoner. Stora händelser (som tex 11:e september) kan påverka reliabiliteten kraftigt vid successiva mätningar. Ett test som mäter oro, skulle exempelvis få dramatiskt annorlunda resultat före och efter 11:e september.

Det går även att undersöka reliabiliteten genom olika bedömningar av samma fenomen. Man kan exempelvis fråga sex olika psykiatriker om en psykologisk diagnos, och se om de sätter samma diagnos (psykiatriska diagnoser har för örvrigt låg reliabilitet... dvs diagnoser varierar ofta läkare emellan).

Intern konsistens kan mätas med split-half metod och Cronbach´s alpha.

EXPERIMENTELL VALIDITET

Det finns fyra olika typer av experimentell validitet:

Statistisk validitet - huruvida slutsatserna är korrekta.
Intern validitet - huruvida slutsatsen om att oberoende och beroende varabler har ett orsakssamband. (att man inte egentligen mäter någon annan, så kallad tredje, variabel.
Konstruktionsvaliditet - Huruvida slutsatser kring experimentets konstruktion och dess operationaliseringar är korrekta.
Extern validitet - Ekologisk hållbarhet, gäller resultaten över tid, mellan populationer och i olika miljöer?


Spännande grejjer, va?


Time 2009-02-04 @ 12:29:11 Permalink Psykologi Trackbacks ()
Comment KOMMENTARER (9)
KOMMENTARER

Postat av:

Lite dpännande faktiskt, vissa undersökningar verkar vara helt orimliga och ofta är de säkert de. Viktigt att kolla upp allt som du beskrev!

2009-02-05 @ 23:37:37
Postat av: Linda

Lite dpännande faktiskt, vissa undersökningar verkar vara helt orimliga och ofta är de säkert de. Viktigt att kolla upp allt som du beskrev!

2009-02-05 @ 23:38:29
URL: http://lindagustavssonn.blogg.se/
Postat av: Linda

Lite dpännande faktiskt, vissa undersökningar verkar vara helt orimliga och ofta är de säkert de. Viktigt att kolla upp allt som du beskrev!

2009-02-05 @ 23:39:52
URL: http://lindagustavssonn.blogg.se/
Postat av: Stina

Jag fick ont i magen när jag läste ditt inlägg..haha.. jag siktar på en framtid som forskare i sociologi, och alla de där termerna påminner mig om hemska forskningstentor.. eftersom jag pluggar på Irland så var det kul att ha alla termer på svenska.. de är ju faktiskt rätt lika, även om jag ibland tror att jag aldrig kommer kunna uttrycka mig akademiskt på svenska.. hela mitt vokabulär är på engelska..typiskt=)

2009-02-06 @ 10:19:26
URL: http://stormstina.blogg.se/
Postat av: f.d. psykologistud. numera fil.kand.

Det är mycket man tycker är kul när man börjar läsa psykologi. Tyvärr, är det hela baserat på en felaktig premiss, nämligen den materialistiska utgångspunkten som är helt enkelt falsk. Det bevisas enkelt genom att man genomför en medveten separation av psyket från kroppen, den s.k. astrala separationen. (se boken HERCOLUBUS eller den Röda Planeten för instruktion om hur man gör ast.sep.)

2009-02-06 @ 15:32:24
Postat av: Psykologistudent2

Den beroendevariabeln ÄR ju det som mäts! I ditt exempel ÄR ju beroendevariablen "fylla", om det är den som avses mätas... Kul och intressant blogg! =)SÅ skönt att läsa om nån som är i ens egna skor! =)

2009-02-06 @ 17:14:03
Postat av: Patrik

Vill nog säga att val kontra rea, alltid tar ut varandra och att det inte råder en polariserat kausalitet mellan de båda. Vidare kan man väl förenklat säga att den externa validiteten syftar till att besvara frågan om generaliserbarhet, och då givetvis även över tid.

Men vad är syftet med att lägga ut sina föreläsningsanteckningar på nätet?? Handlar det om att skapa en illusion av vad du vill eller försöker vara eller är det något annat? Vill gärna veta.

2009-02-07 @ 14:00:23
URL: http://lyckligaparet.blogg.se/
Postat av: Katrin

Ah, vilka diskussioner jag och min uppsatskompis hade för att bli kloka på beroende och oberoende variabler, Cronbach's alpha och gud vet vad... :)
Det är nog lättare att tycka sånt är roligt när man läser psykologi för att man vill bli forskare än när man läser programmet och ska bli psykolog.
Forskning är inget för mig men jag är glad att det finns folk som vill hålla på med det! Satsa på terapiforskning tycker jag, det behövs mer!

2009-02-07 @ 16:51:00
URL: http://psykobabbel.blogg.se/
Postat av: sandra

Hej! Jag läser till socionom i östersund och vi har precis en kurs i detta. Så tack för en bra sammanfattning :)

2009-02-08 @ 11:10:55
URL: http://sandiez.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:

Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

  PRENUMERERA
bloglovin
  DELA DENNA SIDA
Bookmark and Share
  RSS
RSS 2.0
Copyright 2005-2011
Mikael Glännström
. . . . . . .