VAD ÄR VALIDITET OCH RELIABILITET?
Validitet och reliabilitet avgör hur starkt eller pålitligt ett forskningsresultat är. Forskningsrapporter är utformade för att presentera styrkor och svagheter gällande validitet och reliabilitet.
Validitet och reliabilitet kan förklaras som en hastighetsmätare. Att mätaren visar RÄTT hastighet innebär hög validitet. Att mätaren visar SAMMA hastighet innebär reliabilitet. Om man kör i 50 km i timmen och mätaren visar 40 km i timmen, finns ett problem med validiteten. Om man kör i 50 km i timmen och mötaren visar 40 km i timmen vid ett tillfälle och 60 km i timmen vid ett annat tillfälle, finns ett problem med reliabiliteten.
Det går att ha hög reliabilitet men låg validitet. Däremot går det inte att ha hög validitet, med en låg reliabilitet. Mycket tid och kraft ägnas därför på att utveckla metoder som stabila över tid.
EXPERIMENTELL RELIABILITET
Identifikation och urval av försökspersoner
En vanlig tumregel är att fler försökspersoner ökar reliabiliteten. Extrema resultat påverkar mindre och populationen blir bättre representerad. Att kunna identifiera försökspersoner till den utvalda populationen påverkar också reliabiliteten. Om populationen är "deprimerade personer" så krävs en pålitlig identifikation av dessa personer.
Forskarens och försöksledarnas egenskaper (bias)
Det är inte bara försökspersoner som kan ställa till ett experiment. Forskaren bör vara så neutral som möjligt och inte försöka påverka studien med sin bias, eller förutfattade meningar. Detta kanske låter självklart, men det är inte ovanligt att forskare snyggar till rapporter och experiment för att tjäna sina egna syften. Att vara forskare är trots allt en karriär med konkurrens. Forskare är ibland lite väl ivriga att upptäcka nya fenomen.
Försöksledarna är de som utför experimenten, eller som samlar in data. Vid vissa tillfällen är det viktigt att försöksledarna har liknande egenskaper. Om exempelvis en terapimetod undersöks, så är det avgörande för reliabiliteten att terapeuterna har liknande egenskaper och följer tydliga instruktioner. Annars blir det svårt att avgöra om det är terapeutens egenskaper eller metod som hade effekt.
Oberoende och beroende variabler
Den oberoenda variabeln är den variabel som blir manipulerad av försöksledaren. Vad som är viktigt för reliabiliteten är operationaliseringarna är konstanta och tydliga. I praktiken innebär detta att man häller upp lika stor mängd alkohol, om det nu är alkohol som är den oberoende variabeln.
Den beroende variabeln bör vara stabil. Ett exempel på stabil mätning av fylla skulle kunna vara blodprov och promille. En mer instabil mätmetod skulle kunna vara någon som bedömer försökspersonens fylla.
Mätfel
Något som är omöjligt att undvika är mätfel som uppstår när man mäter ett psykologiskt fenomen. Det är nackdelen med att vetenskapligt studera subjektet. Däremot kan man göra sitt bästa att minimera dessa mätfel, genom upprepningar av experimentet (och se om resultatet stabiliseras).
Utvärdera reliabiliteten
Som alla säkert förstått vid det här laget så går det att utvärdera reliabilitet. Det vanligaste sättet är helt enkelt att göra ett "test-retest", två successiva test på samma försökspersoner. Stora händelser (som tex 11:e september) kan påverka reliabiliteten kraftigt vid successiva mätningar. Ett test som mäter oro, skulle exempelvis få dramatiskt annorlunda resultat före och efter 11:e september.
Det går även att undersöka reliabiliteten genom olika bedömningar av samma fenomen. Man kan exempelvis fråga sex olika psykiatriker om en psykologisk diagnos, och se om de sätter samma diagnos (psykiatriska diagnoser har för örvrigt låg reliabilitet... dvs diagnoser varierar ofta läkare emellan).
Intern konsistens kan mätas med split-half metod och Cronbach´s alpha.
EXPERIMENTELL VALIDITET
Det finns fyra olika typer av experimentell validitet:
Statistisk validitet - huruvida slutsatserna är korrekta. Intern validitet - huruvida slutsatsen om att oberoende och beroende varabler har ett orsakssamband. (att man inte egentligen mäter någon annan, så kallad tredje, variabel. Konstruktionsvaliditet - Huruvida slutsatser kring experimentets konstruktion och dess operationaliseringar är korrekta. Extern validitet - Ekologisk hållbarhet, gäller resultaten över tid, mellan populationer och i olika miljöer?
Spännande grejjer, va?
|