Det kan vara bra att känna till olika perspektiv inom vetenskapen ”psykologi”, som vi kommer arbeta med och framförallt använda teorier från. Att behandla ångestproblematik handlar om att dels ha en teori om vad orsaken till ångesten är, samt att behandla denna orsak. Ofta är det flera orsaker som samverkar till ångestproblematiken. Vi lämnar krångliga detaljer (för det finns gott om kontrovers inom psykologin och dess olika teorier) till forskare och försöker istället förstå de stora dragen i dessa olika perspektiv.

• Behavioristiska
• Biologiska
• Humanistiska
• Kognitiva
• Psykodynamiska
• Miljö/Relationer

BEHAVIORISTISKA PERSPEKTIVET

Psykologin försöker beskriva och förklara varför vi människor beter oss (och tänker) som vi gör. I den här boken försöker vi beskriva och förklara ångestproblematik.

Det behavioristiska perspektivet menar att vi betingar (lär oss) beteende genom bestraffning och belöningar. Blir vi belönade vill vi tänka tanken eller utföra handlingen igen. Blir vi bestraffade vill vi inte tänka tanken eller utföra handlingen igen.

Eftersom ångest upplevs som någonting mycket obehagligt, känns det ofta som en stark besfraffning som man helst vill undvika att uppleva. Av den anledningen är det behavioristiska perspektivet centralt för människor med ångestproblematik.

Nyttan av att konfrontera (metoden kallas för ”exponering”) sin rädsla är en av de mest bevisade effekterna när det gäller behandling av ångest, speciellt när rädslan, eller ångesten, är irrationell.

BIOLOGISKA PERSPEKTIVET

Det biologiska perspektivet försöker beskriva och förklara ångest som en sorts process i hjärnan, vilket det naturligtvis också är. Det finns goda bevis (genom tvillingstudier) för att ångestbenägenhet är ärftligt, vilket innebär att sannolikheten för ångestproblematik ökar om det finns i släkten. Däremot innebär ärftlighet av ångestbenägenhet INTE att man automatiskt kommer få ångest bara för att någon förälder har ångest.

Det biologiska perspektivet accepterar att det också behövs triggers som aktiverar ångest. Triggers kan vara både biologiska (tex hormoner) och miljömässiga (tex stress).

Behandling enligt det biologiska perspektivet sker främst genom medicinering. Drygt 50 procent upplever en markant förbättring av sin ångestproblematik genom medicinering med antidepressiva (SSRI, SNRI m.m.). Ångestdämpande medicin (benzo, m.m.) används sparsamt på grund av beroenderisken. Vid kraftig och långvarig ångest, är ångestdämpande medicin mycket effektivt.

HUMANISTISKA PERSPEKTIVET

Det humanistiska perspektivet försöker beskriva och förklara ångest som ett resultat av ett otillfredställande självförverkligande. Att förverkliga sig själv, eller uppnå de ideal man har, anses vara viktigt för att vara nöjd med livet. Förvirring eller missnöje kring sin självbild kan leda till ångest, enligt det humanistiska perspektivet.

Det humanistiska är, precis som det psykodynamiska, mycket svårt att bedriva forskning kring, eftersom man inte mäter någonting konkret (vad är egentligen självförverkligande?). Däremot så anser många att det finns en bra och effektiv behandlingsmetod som kallas för klient-centrerad terapi, där terapeuten fungerar som ett stöd och låter klienten komma fram till slutsatser själv.

KOGNITIVA PERSPEKTIVET

Det kognitiva perspektivet försöker beskriva och förklara ångest som ett resultat av panikartade tankar. Att man känner ångest beror enligt detta perspektiv på att man tänker på någonting som ger ångest och sedan fördjupar sig i denna tanke/känsla.

Kognitiv beteende terapi är den vanligaste behandlingsmetoden när det gäller ångest. Metoden går ut på att dels utmana rädslorna genom exponering, som vi pratade om innan, och dels genom att utmana tankarna genom kunskap om varför vi reagerar och tänker som vi gör.

Oftast är tanken som leder till ångest irrationell, dvs starkt överdriven eller felaktig. En person som har social ångest kanske är rädd för att gå på stan, eftersom han/hon tror att alla tycker illa om honom/henne, vilket då är en vanföreställning, en irrationell rädsla. Irrationella rädslor är dock lika verkligen som rationella rädslor (som att tex vara rädd för ett lejon) och problematiken är mycket mer komplicerad än att man bara ska ”tänka annorlunda” eller ”tänka positivt.

PSYKODYNAMISKA PERSPEKTIVET

Det psykodynamiska perspektivet försöker beskriva och förklara ångest som en konflikt i det omedvetna. För att förstå vad detta innebär måste man först förstå Freuds psykodynamiska teori:

Freud menade att det finns ett ”jag” ett ”överjag” och ”det omedvetna”. Jaget försöker balansera kraven som kommer från överjaget (samhällets moral) och det omedvetna (underliggande behov och drifter). Konflikter i det undermedvetna, exempelvis undertryckta känslor från det förflutna, leder till att ångest ”läcker ut” till jaget.

Behandlingsmetoden som Freud utvecklade för att ta itu med detta problem, psykoanalys, försöker lösa upp konflikterna i det undermedvetna genom att medvetandegöra dom och bearbeta dom.

Idag ses denna teori som förlegad. Främst beroende på att det inte går att forska kring teorin. Det finns dock fortfarande en intuitiv nytta i psykodynamiken, eftersom uppväxt och tidigare erfarenheter är viktiga för vårt nuvarande mående. Olösta konflikter och undertryckta känslor anses generera ångest.

Idag handlar psykodynamiska teorier främst om olika utvecklingsskeden i livet som är viktiga för oss (att komma igenom och utmana). Vi kommer in på dessa i steg sju – ”Psykodynamisk behandling”.

MILJÖ/RELATIONER

Det sista perspektivet handlar om hur omgivningen eller miljön orsakar ångest. Den klassiska diskussionen handlar om vilken som är den största orsaken till ångest: arv eller miljö. Tvillingstudier visar att ångestbenägenhet är ärftligt, men att det fortfarande finns många miljömässiga faktorer som är avgörande. Slutsatsen är att miljön är mycket viktig för en person med ångestproblematik.

Miljö kan delas upp som relationer och omgivning. Relationer är de människor som finns omkring en. Relationer kan vara en källa till både problem och stöd. Omgivningen är viktig när det gäller möjligheter till förändring.

Den vanligaste behandlingsmetoden som fokuserar på relationer är interpersonell terapi. Den innebär att man jobbar med klientens roll gentemot andra individer, kommunikationsfärdigheter, osv.

PROGRAMMET STEG FÖR STEG

http://www.intressant.se/intressant

Läs även andra bloggares åsikter om psykologiska perspektiv, psykologi, humanism, psykodynamik, arv, miljö, biologi, kognitiv beteende terapi, KBT, interpersonell terapi, psykodynamisk terapi, Freud, psykoanalys, beteende, behaviorism, terapi, behandling, självhjälp, ångest

Me like!!
Hela upplägget av sajten... i princip!

Tack så jättemycket för dessa förklaringar! Jag har letat i flera timmar efter bra förklaringar av bl.a. det humanistiska perspektivet, och alla har varit totalt förvirrande. Jättebra, blev jätteglad när jag äntligen hittade en bra förklaring!

jättebra saju verkligen och bra skrivet.
Nu har jag lättar att förstå vissa saker.
keep up the good work