Det som sker, rent fysiologiskt är att det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för kamp eller flykt. Vi kan kalla detta för "aktivering". Aktiveringen innebär att pulsen ökar, blodtrycket blir högre, andningen tyngre (på grund av ökat behov av syreupptagning) och kroppen blir mer på helspänn.

Efter ett tag sätter det parasympatiska nervsystemet in för att åter stabilisera kroppen. Efter denna process känner man sig ofta trött, vilket det också finns anledning att göra, trots att man inte "gjort någon särskilt".

Detta är en process alla människor känner av i olika mängd, men för en person med ångestproblematik är denna process nästan alltid förknippad med obehag.

VARFÖR FÅR MAN ÅNGEST?

Det är ofta svårt att fastställa varför vissa drabbas av ångest. Idag är de flesta psykologer och forskare överens om att flera faktorer inverkar. Denna modell kallas för den biopsykosociala förklaringsmodellen och innefattar biologiska, psykologiska och sociala faktorer som orsaker till ångesten.

Biologiska faktorer kan exempelvis vara ärftlighet (benägenhet för ångestproblematik), kemisk obalans (av noradrenalin och/eller serotonin) och strukturella förändringar i hjärnan (vid exempelvis olyckor eller neurologisk sjukdom). Som nämnts tidigare så behandlas dessa faktorer främst genom medicinering och psykokirurgi. Många mediciner har evidens från forskning gällande effektivitet.

Psykologiska faktorer kan exempelvis vara värderingar (vad vi tycker är viktigt), attityder (vad vi tycker om omvärlden) och andra tankemönster som påverkar vårt beteende och hur vi tolkar det som händer runtomkring oss. Som nämnts tidigare så behandlas dessa faktorer främst genom psykoterapi som kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och humanistisk klientcentrerad terapi. Hypnos och andra mer mystiska metoder används också. Coachning (stödjande terapi) är också ett alternativ. Kognitiv beteendeterapi är den psykoterapeutiska behandlingsmetod som anses ha mest evidens från forskning gällande effektivitet.

Sociala faktorer kan exempelvis vara relationer och andra yttre faktorer som påverkar oss. Desto närmare relationen är för oss, desto mer påverkar den oss. Som nämnts tidigare så behandlas dessa faktorer främst genom interpersonell terapi. Miljöombyte är också centralt i många typer av terapi.


PROGRAMMET STEG FÖR STEG

Läs även andra bloggares åsikter om psykologi, ångestsyndrom, gad, på, panikångest, social fobi, fobier, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, panikattack, trauma, stress, förväntansångest, kamp, flykt, oro, ärftlighet, hjärnan, kemisk obalans, seronotin, tankar, värderingar, attityder, kbt, hypnos, coaching, relationer

http://intressant.se/intressant

Hur menar du att panikångest är oro för panikattacker?
Panikångest är väl detsamma som väldigt stark ångest?

Jag menar att den starka oro som man känner vid panikångest är en stark rädsla för att få panikattacker.

Panikångest är en stark ångest, ja. Oftast är den riktad mot rädslan att få panikattacker, dvs starka ångestanfall (som de flesta med panikångest har erfarenhet av).

Precis som begreppet lyder: ångest (eller oro, eller rädsla) för att få panik(attack), dvs uppleva de starka kroppsliga reaktioner som panikattacken innebar.

Så om man får jätteångestattack, så kan det vara panik, medans stressen för att få det är panikångest?

Precis! Sen har ju det sina olika orsaker såklart. Både till panikattacker och panikångest.

Biologiska, sociala och psykologiska orsaker.

Okej, då hade jag missförstått hela grejen. Får nog ta upp det med min egen psykolog på måndag. =)

Åh vilken härlig blogg!
Så du ska bli psykolog?
kram

Hej!
Jätte intressant blogg....den här bloggen kommer o hamna på min favoritlista:-)
Kram kram:-)

Jättebra blogg, lär sig mycket och får även lite perspektiv på saker! Jag bloggar om mina psykiska problem (PTSD) och du bloggar om svaren på mina frågor! Bättre kan det inte bli! :)

Oj, detta var ju himla intressant. Funderat lite över vad som är vad och vilken kategori man själv hör till. ångest är ju aldrig kul.
Väldigt bra iaf=)

been there done that.