|
||||||||||||
| AKUT HJÄLP | |
| GRATIS SJÄLVHJÄLP | |
| PSYKOLOGINS HISTORIA | |
| PERSPEKTIV | |
| DIAGNOSER | |
| BEHANDLINGAR | |
| FORSKNING | |
| UTBILDNING | |
| LÄNKAR | |
| KONTAKT | |
| OM MIG | |
| Två dagar kvar till Sverige! | ||||
| Nu är det bara en enda natt kvar här i Thessaloniki. Jag kommer hem med starkare ambitioner än innan. En bok ska skrivas (klart) i sommar. Jag kommer också hem med ett stort socialt behov! Tiden i Thessaloniki har varit ganska ensam, även om det också varit givande, eftersom det gett tid att fundera på olika saker. När sommaren är slut, ska jag och Emma bli sambos. Det är både pirrigt och nervös. Jag tror det kommer funka bra, så länge vi orkar respektera varandras önskemål. Till hösten fortsätter psykologistudierna med Psykologi B. Det känns spännande eftersom ett ämne handlar om "abnormal psykologi" som är intressant! Ska bli kul att gå in mer i djupet på olika typer av psykologisk problematik och behandlingar av dessa. Ska också festa hela hösten. Längtar efter fest och dans... Har konfronterat en hel del här i Grekland (långa jobbiga resor, självständiga studier, utsättning av medicin osv), och mår bättre än någonsin. Förhoppningsvis kommer det märkas när jag kommer hem. |
||||
|
||||
| Mina betyg - BAAAA | ||||
| Har nu fått betyg i alla kurser. BAAAA. Eller - 8,9,9,9,10 för att använda sig av siffror. Gick bättre än jag trodde. Mina två sista uppsatser som jag tyckte var skräp fick jag alltså 9 och 10 på. Nu är det mesta klart och på måndag morgon runt 4 tiden, åker vi hem till Sverige igen! |
||||
|
||||
| Ett nytt liberalt parti är i startgroparna | ||||
| Det verkar som att FRA-lagen har rört om i grytan hos borgerliga partier. I sådan grad att många funderar på att hoppa av och.... Ja, och vaddå? Starta ett nytt liberalt parti? Som inte enbart använder liberalismen som populistiskt slagord, utan faktiskt också står för de ideal liberalismen innebär? Personligen tycker jag att det är storm i ett vattenglas. FRA-lagen har inte mitt stöd, men i praktiken innebär den inte att alla avlyssnas. Vad jag har uppfattat det som, så är det grov brottslighet som ska kunna övervakas. Inte med vilka medel som helst, dock. Och det är väl det som regeringen just nu arbetar med. Så att verktyget ska kunna användas, utan att människors integritet påverkas. Men det vore kul om det uppstod ett litet "FI", fast på andra kanten, som brinner för liberalism. Framtidens politik kommer att handla om individualism mot kollektivism, kapitalism mot kommunism, demokrati mot teknokrati. Lagen har uppstått för att samhället är så rubbat att den behövs. Kanske dags att börja fundera på varför det har blivit så. AF Läs även andra bloggares åsikter om fra, fra-lagen, regeringen, politik, avlyssning, moderaterna, liberaler, liberalism, frihet, övervakning, folkpartiet, centerpartiet http://intressant.se/intressant |
||||
|
||||
| Daniel Andersson: "Jag var bajsnödig hela matchen" | ||||
 Nu avslöjar Daniel Andersson varför han inte gjorde en så bra match mot ryssland: "Jag var bajsnödig hela matchen, från det att domaren blåste i pipan..." (obs, fantasinyhet) |
||||
|
||||
| 9 dagar kvar | ||||
| Nu är det bara nio dagar kvar innan jag åter får beträda svensk mark. Jag tjatar eftersom jag längtar. Det känns lite som att sitta fast på ett jobb, när man är klar med alla arbetsuppgifter. Det är helt OK, men inte särskilt stimulerande. Man vill hem och göra saker man tänker på. Boken går bra. Har skrivit 30 sidor och har 70 kvar. Sedan återstår finslipning under hösten. Hitta förlag till våren. Och utgivning till sommaren 2009. Ska nog publicera hela självhjälpsprogrammet online också, så att det finns tillgängligt gratis. Ingen ska behöva betala för bra självhjälpsinfo. Ser fram emot föreläsningar till hösten. Och en B-uppsats som förhoppningsvis blir roligare än de uppsatser jag skrivit här, utan handledning... Det känns som att det blir mer och mer allvar för varje termin som går. Ändå har livet knappt börjat med sitt allvar! På riktigt alltså, med jobb, familj och så. |
||||
|
||||
| Om DBT och varför det är en alternativ behandlingsmetod. | ||||
| Inom KBT utgår man från teorier om kognition och inlärning. Har man exempelvis en spindelfobi, så antas det att man har haft traumatiska upplevelser på grund av spindelfobin och att detta lett till en rädsla för spindlar. Kanske har man sett filmen "imse vimse spindel" och blivit livrädd för spindlar (inlärning). Att därefter vara rädd för alla spindlar är dock irrationellt, eftersom alla spindlar inte är lika farliga som Imse Vimse Spindel (kognition). BEHANDLINGEN går då ut på att man först går igenom tankarna och den irrationella rädslan, för att övertyga klienten om att rädslan är irrationell och att det är en bra idé att konfrontera rädslan. (kognitiv komponent) Därefter utsätter man sig stegvis för rädslan, för att lära in ett nytt beteende. (inlärningskomponent) Inom DBT utgår man från "medveten närvaro". Ett begrepp som är ganska oklart och som forskning inte har visat något stöd för. Man vet att DBT är effektivt, men man vet inte varför. Man vet inte vilka komponenter (delar inom terapin) som är aktiva (det kan lika gärna vara de kognitiva delarna som är effektiva). Detta gör att behandlingen är alternativ. Den är inte definierad och saknar evidens. Att man blandar in en odefinierad komponent, gör att teorin blir alternativ. Den är inte evidensbaserad. En liknelse är "rapid eye movement therapi" som anses vara effektivt mot posttraumatisk stress. Mycker riktigt är det effektivt, men forskning har visat att samma behandling UTAN ögonrörelser är precis lika effektivt. Då känns det lite smådumt att fokusera på terapin på själva ögonrörelserna, när det inte är en central komponent. På samma sätt vore det ganska vilseledande och felaktigt att kalla fokusera på medveten närvaro i DBT, om det är andra, redan definierade komponenter, som har effekt. Jag är dock mycket intresserad av buddhism själv och menar inte att det (DBT eller medveten närvaro) är påhitt eller svammel. Men det är viktigt att skilja på psykologi och religion, även om koppling finns. Speciellt i kliniska sammanhang. Har också full sympati för att många som söker hjälp är sökare i olika former, och vill ha svar på andliga såväl som kliniska frågor. Men återigen, så tror jag det är klokt att skilja på dessa i teori. Läs även andra bloggares åsikter om psykologi, borderline, dbt, dialektisk beteende terapi, behandling, ångest, psykiska problem |
||||
|
||||
| Sverige är inte bättre - och det är inte Lagerbäcks fel | ||||
| En föråldrad Henke Larson. En småskadad Zlatan. En Micke Nilsson som blir bortdribblad i varje duell. Två gubbar som mittbackar. Skador på kanterna som leder till att Elmander springer runt i cirklar. En Daniel Andersson utan kreativitet. En Anders Svensson som inte längre har drag under galosherna. En nervös Isaksson. En Ljungberg som har passerat bäst före datum. OCh tyvärr finns det inte andra som kan fylla dessa otillräckliga skor. Sverige är inte bättre. Och jag förstår inte varför man skyller på Lagerbäck... Skyll på en dålig backlinje och ett dåligt mittfält. Speciellt på kanterna. Byta ut laget. Mot vad? Rosenberg, Stoor och andra har inte alls imponerat. AF AF AF AF DN AF |
||||
|
||||
| Konstig och felaktig slutsats! | ||||
| En artikel i Aftonbladet påstår att forskare kommit fram till att "sexualiteten sitter i hjärnan". Så långt är jag med. Vart skulle den annars sitta. I pekfingret? Att sexualitet däremot är ärftligt eller medfött (att man är homosexuell från födseln, tex), håller jag inte med om. Det KAN finnas biologiska faktorer, men det mäts bäst genom tvillingstudier och adoptionsstudier (som utreder ärftlighet) och inte genom undersökningar av ett nittiotal hjärnor. ATT hjärnan ser ut på ett visst sätt och att vissa attribut (som sexuell läggning) korrelerar med skillnader i hjärnan, kan lika gärna bero på miljömässiga faktorer. Vilket artikeln missar att ta upp, och jag hoppas verkligen att forskarna är medvetna om detta. Exempel: 90 hjärnor undersöktes. De kom fram till att bögars hjärnor är mer lika heterosexuella kvinnor och att lesbiska hjärnor är mer lika heterosexuella män. Därifrån dras slutsatsen att hjärnan alltid har sett ut så. Men hjärnan kan mycket väl ha utvecklats under uppväxten, AV uppväxten. Det är inte så att hjärnan är samma från födsel till vuxen ålder. Så, det är inte alls uteslutet att miljömässiga faktorer har orsakat skillnaderna. Det rapporten säger är att det finns skillnader mellan heterosexuella mäns hjärnor och hetersexuella mäns hjärnor, dito kvinnors. Exakt hur stora förtäljer dock inte historien. Hoppas inte alltför mycket pengar gick åt till denna rapport... vansinniga slutsatser! Kan visserligen vara så att Aftonbladet har feltolkat rapporten... eller jag, om jag läst för hastigt. Läs även andra bloggares åsikter om bög, lesbisk, psykologi, ärftlighet, forskning, homosexualitet |
||||
|
||||
| I ögat på en vildhund | ||||
 Det finns gott om vildhundar i Grekland. För några dagar sedan kom en vildhund och la sig bredvid oss i skuggan under ett träd. När en man passerade började hunden skälla och jaga iväg mannen. Vi vet inte riktigt varför hunden betedde sig så. Idag hände det igen. Jag satt under ett träd med min dator och hunden kom och lade sig bredvid mig. När en kille gick förbi, började hunden skälla och nafsa efter personen. Jag blev lite rädd och gick därifrån. Vildhundarna är vanligtvis fredliga och detta är enda gångerna jag sett att de varit aggressiva. |
||||
|
||||
| Skulle inte vilja åka bil med Collin | ||||
| Collin kör chicken-race i Marocko. Har stoppats av polisen så så många gånger att han inte minns (för fortkörning månne?) varav ett av detta tillfälle lett till rättegång. Vad var överträdelsen den gången? Regel ett, om vad som gör bilkörning säker: Att man inte kör som en biltjuv och trafikdåre. Detta förstärker min bild av Collin som fartdåre. Men kanske bör man vara fartdåre i trafiken, eller hur lyder argumentationen? Tes: Om hastighetsgränserna höjs till 160, kommer Collin ligga på 180. |
||||
|
||||
| Två veckor kvar | ||||
| Nu är det bara två veckor kvar i Grekland. Känns sjukt att säga det, men jag längtar hem till Sverige, bort från värmen här i Grekland. Ska bli skönt att kunna höra vad folk säger och ha nära till sina vänner. Blev precis klar med sista uppsatsen. Skrev det mesta på två dagar. Den här gången har jag nog överträffat mig själv och kombinerat skräp med rent påhitt, utan många referenser. Det blir min hämnd för att organisationen och stödet har var dåligt här på skolan. Man orkar bara fixa allt själv, en viss tid, sen tröttnar man. Får säkert G på uppsatsen ändå... Kraven är i princip obefintliga, förutom att man kan läsa och skriva. De sista två veckorna ska jag ägna åt att skriva på boken, vandra runt i Thessaloniki och ta panoramabilder. Jag har ännu inte gjort någon riktig sightseeing i Thessaloniki. Många gamla ruiner att besöka, som säkert har någon historia. Idag 30 grader. Imorgon och på onsdag, 32 grader. Det blir nog en del sol och bad också! Ses snart! |
||||
|
||||
| Drillbit Taylor | ||||
 Rolig film med mycket sensmoral. Owen Wilson är bra (rolig) som vanligt. Ett gäng nördar börjar högstadiet, men får en tuff start... Betyg - 8 av 10 IMDB |
||||
|
||||
| Skönheten och odjuret fick tyst på Grekerna | ||||
 Zlatans dunder i krysset (skönheten) och Petter Hanssons röjmål (odjuret) fick tyst på Grekerna. Tur att vi var hemma, eftersom vi skrek ganska högt. |
||||
|
||||
| Dagen på Grekstrand i Bilder | ||||
 Vattnet var minst 28 grader.  Vilket jag var väldigt glad över.  Men till slut var jag tvungen att gå upp.  För att återigen kasta mig i vattnet!  Vi var snåla som vanligt och låg inte under något parasoll... |
||||
|
||||
| Mardrömsflyget | ||||
Här är en berättelse som ursprungligen skulle vara med i boken "En bok för alla (andra)". Berättelsen blev dock ratad, av mig, och blev tyvärr inte heller klar... Boken blev dock klar och utgiven! Tydligen finns den att köpa här (utan att jag ens visste om det... vet inte ens om jag får någon sorts royalty...) men vänta ett tag och köp min kommande bok istället! Du kan ladda hem "En bok för alla (andra)", gratis - HÄR Mardrömsflyget ”Välkommen ombord, trevlig resa” sa flygvärdinnan med ett leende som kunde få vem som helst att känna sig välkommen. Henry log tillbaka och för ett ögonblick trodde han att dom flirtade med varandra. Men han kom snabbt på att detta var hennes jobb. Henry Stiller, en 35 årig man i sina bästa år. Lång svart hästsvans som han vägrade klippa, trots flera vad från kompisarna. Stor och kraftig, men ändå rörde han sig smidigt. Han var absolut inte fet. Han hade bokat en semesterresa till Kanarieöarna, i brist på fantasi, för att komma ifrån sitt stressiga jobb. Han jobbade som instruktör. Eller instruktör… Han var dockan som kvinnor sparkade på. Han var delägare i företaget ”Kick Me” som var en självförsvarskurs för kvinnor. De hade köpt egen lokal och affärerna gick lysande. Och Henry hade det glamorösa jobbet att vara mannen som attackerade kvinnorna. Som tur var hade han alltid skydd på sig. Men en spark på kulorna kändes. Med eller utan skydd. Härligt att koppla av, tänkte han. Iväg från alla frustrerade kvinnor som mer sökte sällskap än en kurs i självförsvar. Kanarieöarna lät bra. Där kunde han sola, bada och dricka sprit. Ska det va så ska det va ordentligt, tänkte han vidare och såg parasolldrinkarna framför sig. Att flyga var inte något Henry gillade. Allt som inte var fäst vid marken litade han inte på. Han satte sig ner i sin stol och väntade på tills drinkarna skulle börja serveras, till ett hutlöst högt pris. Han gled ner i stolen och började läsa en tidning istället. Planet gled sakta ut på startbanan och inom några minuter var dom i luften. Det lutade ganska rejält i början när planet var på väg uppåt, men stabiliserade sig snabbt när flyget kommit upp en bit i höjd.
”Jävla idioter… 30 år av mitt liv och sedan avskedar dom mig… fan ta dom jävla svinen” tänkte Linda när hon gav biljetten till flygvärdinnan. ”Vad fan ler du åt jävla idiot?” tänkte hon vidare när flygvärdinnan log. Linda jobbade för FBI:s utvecklingsavdelning. Där utvecklade man vapen som terrorister kan tänkas använda sig av i framtiden. Hon hade arbetat där i 30 år, men på grund av nedskärningar var hon tvungen att gå. Hon hade inga pengar sparade, och hon söp regelbundet. Därav varför ledningen valde henne. Hon var bitter och förbannad när hon satte sig i stolen som skulle leda henne till Kanarieöarna dit hennes chef skickat henne för att koppla av. Sedan flera år hade Linda gått hos en psykolog. Alkoholen hade sakta men säkert ätit upp delar av hjärnan och allt kopplade inte som det gjorde förut. Hon kunde bli vansinnig för minsta lilla sak och helt apatisk i nästa stund. Hon var helt enkelt inte stabil. Men ingen kunde ana hennes galna planer. Det långa lockiga håret gjorde henne till en attraktiv kvinna trots att hon var över femtio. Hon hade mörka solglasögon på sig för att dölja dom trötta ögonen. Hon hade på sig en röd lång klänning med axelband, samt en röd hatt. När hon satt sig började hon rota i sin handväska som hade blivit kontrollerad vid flygplatsen. Hon kände att de två plastdelarna fanns kvar i väskan. En stund senare lyfte planet med destination Kanarieöarna.
Henry satt lugnt i planet efter han hade fått i sig ett par drinkar. Äntligen semester efter alla sparkar och slag mot sig. Men det var dessa sparkar och slag som skulle göra honom till miljonär. Och det var dessa slag och sparkar från argsinta kvinnor som betalade den här semestern till Kanarieöarna. Plötsligt hörde Henry några höga skrik längre fram i klass ett. Han reste sig upp ur stolen och gick bakåt i flyget för att försöka hitta en flygvärdinna som kunde kontrollera att allt stod rätt till. Att gå kändes lite underligt uppe i luften, men han tog sig bakåt till en flygvärdinna som stod och vek handdukar. ”Ursäkta mig” sa Henry lite klumpigt. ”Ja?” svarade flygvärdinnan som hade fullt upp i sitt arbete. ”Jo jag vill inte störa men jag hörde några skrik i klass ett delen tror jag. Och det lät inte som barn eller nåt” fortsatte han och viftade med handen lite extra för att göra det mer dramatiskt. ”Jag går dit och titta med en gång” sa flygvärdinnan och log mot Henry. Hon gick förbi Henry, och av någon underlig anledning stannade Henry kvar längst bak i flyget där flygvärdinnorna hade sin lilla hörna. Han tänkte väl att flygvärdinnan skulle komma tillbaka hit och berätta vad som hade hänt. Så han stod kvar och väntade istället för att gå och sätta sig igen.
Linda satt och fixade med sin käraste ägodel, håret, medan planet gled genom luften som en pistolkula. Hon hade inga planer på att ändra sin plan: Att spränga flygplanet i luften om hon inte fick tillbaks sitt jobb. Hon såg helt vanlig och lugn ut där hon satt och pillade med håret. Men under håret i hennes hjärna grodde en plan som hon redan fått direkt när hon fick sparken. Det var för sent att ändra sig nu. Hon hade skaffat fram sprängmedel och allt. Tagit ut sina sista sparpengar för att kunna köpa den dyra sprängdegen. Hon öppnade sin handväska och tog upp två läppsticksliknande föremål och skruvade sedan försiktigt av korkarna. I läppstick låg inget läppstick, utan istället en deg som var högexplosivt vid blandning, men ofarligt separat. Omöjligt att bli upptäckt i tullen. Och även om de skulle upptäcka det skulle de inte veta vad det var för någonting och hon skulle gå fri. Det var den senaste teknologin inom sprängdeg. Sedan tog hon upp en penna som var en specialdesignad avfyrare till sprängdegen. Hon stoppade i sprängdegen i pennan och anslöt den sedan till avfyraren. Ett tryck på knoppen av pennan och hela planet skulle sprängas i luften. Stolt observerade hon sin kreation med ett leende. Hon var helt i sin egen hämndvärld vid det här laget. ”Ursäkta?” sa hon och lyfte sin hand för att påkalla flygvärdinnans uppmärksamhet som gick runt i första klass för att se att alla hade det bekvämt. Det fanns två flygvärdinnor på planet. ”Ja?” sa flygvärdinnan med ett leende. ”Jo, jag undrade om du kan vara snäll att ringa upp det här telefonnumret åt mig?” sa Linda med en vänlig röst och gav flygvärdinnan ett papper med ett telefonnummer på. ”Jaha, och vem är det här numret till?” frågade flygvärdinnan undrande. ”Det är ett av direktnumren till FBI. Ring och säg att det här flygplanet har blivit kapat” fortsatte Linda med lugn röst. Flygvärdinnan tog en lång och undrande blick på Linda innan hon frågade: ”Jag förstår inte vad du menar?” ”Ring numret innan jag spränger flyget i luften!” sa nu Linda med betydligt argare tonfall i rösten. Några personer hörde samtalet och en kvinna i äldre medelåldern skrek till som reflex av det hon hört. Nu tittade alla upp mot Linda som knuffade ner flygvärdinnan i hennes egen stol. Hon väntade några minuter innan hon började prata: ”Nu ska ni alla lyssna väldigt noga på mig… särskilt du” sa Linda och pekade på flygvärdinnan. ”Om jag trycker på knoppen på den här pennan flyger vi alla i luften” fortsatte hon och vände sig runt och visade pennan för alla passagerare. ”Men förhoppningsvis ska inte det behöva hända. För den snälla flygvärdinnan här ska ringa upp FBI som ska ge mig mitt jobb tillbaks” sa Linda precis som om alla var helt insatt i hennes situation. In genom dörren till första klass kom nu den andra flygvärdinnan. När hon fick allas ögon mot sig förstod hon att inte allt stod rätt till. Och när hon såg att hennes kollega satt ner i en passagerarstol undrade hon vad som pågick. Linda förklarade det för henne ganska snabbt och bad henne slå sig ner bredvid hennes kollega och hålla tyst. ”Vad heter ni två?” frågade Linda och tittade på flyvärdinnorna. ”Jag heter Maria och det här är Angela” svarade Maria. ”Tack. Maria, kan du gå till cockpiten och meddela piloterna att planet blivit kapat. Och ta med dig en portabel telefon eller kommunikationssystem därifrån också” sa Linda till Maria och visste med armarna att hon skulle skynda på.
”Det skadar nog inte om jag äter lite snacks innan hon kommer tillbaks” tänkte Henry och tittade sig omkring lite, innan han satte händerna på ett par härliga chokladbitar. Han hade fortfarande inte gått och satt sig, för det var lugnare och skönare här bak där flygvärdinnorna höll hus. ”Vart var dom förresten?” tänkte han och reste sig upp från den lilla stol han satt på för att gå och ta reda på vad som hänt, och vad skriket var för någonting. Skrik var han van att höra på jobbet. Vilda stridstjut från kvinnorna, som blivit tillsagda att så fort någon man gör något kvinnorna inte vill så är steg ett i självförsvar att skrika så högt som möjligt, för att påkalla uppmärksamhet av omgivningen. Om inte det hjälpte så fick dom lära sig slå och sparka på delar som kan oskadliggöra vilken man som helst. Som tur var övade dom inte nyckeln-i-ögat försvaret på Henry i alla fall. Han var precis på väg ut ur rummet när en röd lampa ovanför en telefon började blinka. En röd lampa visste Henry aldrig var något positivt. Han tvekade några signaler innan han svarade: ”Ja, hallå?” ”Hej, vem är detta jag pratar med?” sa en sträng röst som lät stenhård. ”Det här är Henry, passagerare på planet, jag väntar på att flygvärdinnan ska komma tillbaka. Ska jag hälsa nåt till henne när hon kommer tillbaks?” svarade Henry artigt. ”Finns ingen annan personal i närheten?” frågade den stränga rösten igen. ”Nej, inte vad jag ser. Jag vet inte vart dom håller hus” svarade Henry och tittade sig omkring lite utan att se någon. ”Ok Henry. Bra. Nu måste du lyssna noggrant på mig. Mitt namn är Pete Rawlins, och jag är förhandlare för FBI. Planet du flyger med har blivit kapat… ta det lugnt nu bara, börja inte skrik eller nåt, för vi behöver din hjälp” sa FBI förhandlaren som ringt den här telefonen för att se om någon annan personal fanns på planet som inte blivit hållna som gisslan. ”Herregud… kapat? Vad menar du med kapat?” frågade Henry lite argt på grund av nervositet.- Mikael Glännström, 1999 |
||||
|
||||
| Fragment: Masterplan (låttext) | ||||
| Det finns lyckligt utvalda i den här världen som har hört min inspelning av låten "Masterplan", som är en sorts raplåt. Här är hela låttexten! Skrivet 1999. Fråga mig inte vad den betyder, för det vet jag inte själv. Jag var i alla fall ganska kreativ? MASTERPLAN Yo Yo Here comes the MAN Are you gonna SEE You wanna KILL You cant have it ALL ROCK…….ROCK………ROCK………ROOOOOOOOOCK Five minutes ahead of the real world slammin The part of the being, the part of the leaving, So what you wanna do when he knocks on the door? Do you wanna run or do you wanna fight? ROCK……ROCK……ROCK……ROOOOOOOOOCK Yooo This is soon OVER ROCK……ROCK……ROCK……ROOOOOOOOOCK |
||||
|
||||
| Fragment: Några Barnberättelser | ||||
| Här är några berättelser för barn (av anledning som jag inte kan komma på nu...), som jag skrev 1999. De är ganska skruvade och innehåller en ohyggligt stor mängd sensmoral! ”Var snäll mot djuren” Johan gick hem från skolan. Johan var en dum kille. Han trampade på skalbaggar och myror. Det är dumt att trampa på skalbaggar och myror. Johan mådde dåligt. För han hade varit jättedum.
Lisa Gick hem från skolan. Lisa var en snäll tjej. Lisa hjälpte en skalbagge som låg på rygg att vända sig om Det är snällt att hjälpa djur. Lisa mådde bra. För hon hade varit jättesnäll.
”Den runda bollen som studsade konstigt” Barnen lekte med en boll Varför studsar bollen så konstigt? Den är ju rund. Den ska studsa normalt. Istället studsade bollen under en trappa. Under trappan hittade barnen en annan boll. Den studsade jättebra. Det var tur att de lekte med den konstiga bollen trots allt.
”Det är ok” Det är ok att vara tjock. Det är ok att ha glasögon. Det är ok att tro på spöken. Det är ok att läsa böcker. Det är ok att vara idrottsstjärna. Det är ok att vara man. Det är ok att vara kvinna. Det är ok att vara du. Allting är ok. Men ibland krävs ändringar för att man ska må bra. Gör dom ändringarna om du vill. För det är ok.- Mikael Glännström, 1999 |
||||
|
||||
| Utsikt över Thessaloniki - Panorama | ||||
 |
||||
|
||||
| Balkongutsikt - Turkiska Konsulatet i Panorama | ||||
 Utsikt från balkongen, över turkiska konsulatet |
||||
|
||||
| Meningen med livet - lycka? | ||||
| När jag var yngre funderade jag ganska ofta på om det fanns någon mening med livet. Anledningen till att jag funderade så mycket berodde främst på att jag inte fann någon mening med det liv jag just då levde, kraftigt begränsad av min sociala fobi och panikångest. Att då fundera på någon sorts "högre" mening fungerar som tröst och hopp. Om man nu hittar något svar... Mitt svar var att meningen med livet är att vara lycklig, vilket innebar att det liv jag levde, utan lycka, var meningslöst. Idag förstår jag att mitt liv, som jag levde det förr, inte var helt meningslöst, trots att det inte var några direkt roliga år. Det går att utvecklas, trots att man inte är lycklig, trots att man har ångest. Buddhismen passade in bra på mitt sätt att tolka världen och livet. Livet innehåller lidande, men det finns en väg till lyckan. Även om jag inte var en praktiserande buddhist, så gav denna filosofi hopp om en framtid utan lidande. Hopp är ibland vad man behöver för att orka med och för att bli motiverad. När jag studerade filosofi så var många av slutsatsen "att det inte finns någon mening med livet", vilket kändes som en ganska opraktisk syn på tillvaron. Det var främst av den anledningen som jag slutade studera filosofi och började studera psykologi istället: för att läsa någonting av mer praktisk nytta. Jag bryr mig inte om människor är religiösa, så länge de är rationella och accepterar en omgivning som inte är av samma åsikter. Religion kan gå fruktansvärt fel om tron blir bokstavlig. Personligen tror jag inte på någon allsmäktig, allvetande och totalt god Gud, av en enda anledning: Jag har inte erfarenhet av någon sådan entitet. Idag har jag en lite mer praktisk syn på meningen med livet, som går enkelt att förklara: - Goda vänner (här ingår naturligtvis partner och släkt) - Stimulerande passioner (tex psykologi, titta på film eller samla på smurfar) - Erfarenheter och perspektiv, som ger större kunskap och förståelse Eftersom detta är saker som borde göra en lycklig, så kanske man ändå kan säga att meningen med livet är lycka... fast inte på ett så utvärderande sätt. Nu när jag studerar psykologi, så är jag intresserad av vad som leder till att man är lycklig (och vad som gör att man känner ångest). Det finns biologiska, miljömässiga och psykologiska förklaringar som alla har en viss del i förklaringen. Procentfördelningen varierar dock beroende på problematiken. Att vara ödmjuk inför denna variation av procentfördelning är enligt min åsikt det viktigaste när det gäller att behandla ångest, så att man inte använder (eller utesluter) ett enda perspektiv (tex det biologiska) i behandlingen. Detta har gjort att jag just nu håller på att utveckla en metod jag kallar för "AKF-metoden" som kombinerar biologisk, psykodynamisk, kognitiv, behavioristisk och humanistisk psykologi, för den bredaste (och förhoppningsvis mest effektiva) behandlingen. AKF står för "acceptera, konfrontera, förändra" vilket är tre komponenter som har varit viktiga för mig i behandlingen av ångesten. De egenskaper jag tror centrala när det gäller att "vara lycklig" tror jag är medkänsla, rationalitet och disciplin. Därför går AKF-metoden också ut på att försöka utveckla dessa egenskaper. Men som sagt, lycka är inte måttstocken, eftersom ångest då blir någonting skuldbelagt och fult, vilket bara försvårar behandlingen. I sommar ska jag skriva klart boken "Vägen tillbaka" som är en självbiografi om min väg tillbaka, samt ett självhjälpsprogram som bygger på AKF-metoden. Jag hoppas kunna publicera det mesta materialet här på denna blogg, eftersom min ambition är att alla ska kunna få effektiv självhjälp, gratis. Det finns många som tar betalt för självhjälp, vilket jag tycker är onödigt, eftersom dessa program inte är mer effektiva än vad ett gratisprogram skulle kunna erbjuda. En sorts variant av Ockhams rakkniv: "Om två behandlingsmetoder är lika effektiva, så bör man välja det billigaste (gratis) alternativet". Läs även andra bloggares åsikter om psykologi, filosofi, buddhism, meningen med livet, lycka, ångest, kbt, behandling, terapi, akf |
||||
|
||||
| Heraklion, Kreta i Bilder | ||||
 Heraklion  Klotter i sanden.  Soluppgång och strand.  Skräpstrand.  Fin strand  Fiskehamn i Heraklion.  Vågor slår mot Heraklions klippor. Eller nåt.  Tyckte dom här var fina.  En lång promenad ut på Heraklions pir. |
||||
|
||||
| Djurliv i Aten - Bilder | ||||
 En åsna.  Bockar  Duvor  En hund  En kanin och något sorts föl. Ett bock-föl kanske.  En papegoja Läs även andra bloggares åsikter om grekland, aten, djur, natur, djurliv, hund, papegoja, kanin, bock, åsna, duva, fåglar, park, bilder, foto |
||||
|
||||
| Akropolis i Bilder | ||||
 Det var många människor som ville besöka Akropolis, då det var gratis inträde på grund av International Momument Day.  Det här skulle kunna vara en fin bakgrund till en blogg eller hemsida... hmmm...  Ett tempel, som bärs upp av stenpersoner.  Någonting ej så antikt var under uppbyggnad.  Parthenon var under restaurering (ombyggnad).  Utsikt från Akropolis  Jag vet inte vad det står här... någon kunnig?  Eftersom Akropolis ligger så högt, så får man fin utsikt ut över Aten. Betyg 9 av 10. Måste ses! |
||||
|
||||
| Att ta livet seriöst eller som Schulman. | ||||
| Just nu har jag ett enormt huvudbry. Jag vet inte om jag ska ta livet seriöst eller med ironi. Ta denna artikeln om Lily Allen, till exempel. Hon påstår sig blivit drogad, vilket är ett jätteallvarligt ämne. Det jag tänker är "den som har spetsat drinken är hon själv", vilket både är anklagande och vilt spekulerande. Men det går inte att ta allting seriöst. I så fall mår man bara skit och allting är elände. Jag såg ett bra avsnitt av... någon sorts TV-serie häromdagen som handlar om en mor som anklagade unga kvinnor som klädde sig sexigt och spelade på sin sexualitet för att vara dåliga förebilder. Enligt min åsikt så är det inte logiskt att anklaga dessa kvinnor för att vara dåliga förebilder. De ska kunna ligga på gatan och onanera utan att män eller kvinnor förgriper sig på dessa. Det är människor som utför kränkande handlingar som är dåliga förebilder. Fokusera på dessa istället. Nu har jag gjort mitt val. Den här bloggen är inte seriös, och min argumentation är hastig och ej väl genomtänkt. Som ett bollplank med mig själv. Dock så har bloggen fortfarande ett sorts huvudsyfte, precis som mitt liv: Att folk (och jag själv) ska må så bra som möjligt, samt att det ska finnas hjälp när man inte gör det. Schulman och Filip och Fredrik förstör inte ungdomen. Det går att vara rationell och empatisk trots att man inte alltid är seriös. Sen finns det ju naturligtvis de som är oseriösa OCH svin också... men man ska inte vara snabb med sådana domar. Ska vi må så bra som möjligt behöver vi kunna vara elaka framför TVn, eller i en blogg, eller i ett humorprogram, utan att bli klassade som empatilösa egogalningar. Och gör vi det, måste vi förstå att vi kan ha fel. Annars kan det gå helt vansinnigt galet. Läs även andra bloggares åsikter om livet, seriositet, ironi, schulman, filip, fredrik, humor, allvar http://intressant.se/intressant |
||||
|
||||
| Belgrade Fortress Panorama | ||||
 Utsikt från Belgrade Fortress |
||||
|
||||
| Fotbolls-EM, strand och teorier om medvetandet | ||||
| Snart börjar fotbolls-EM! Ska bli kul att titta på, även om det är grekiska kommentatorer... Har börjat läsa lite inför sista uppsatsen om medvetandets teorier (eller, teorier om medvetandet, för den språkfilosofiskt kräsne). Det är en del och de är ganska komplicerade. Annars: sol och stränder. |
||||
|
||||
| Oral exam | ||||
| Det låter lustigt med en oral examen, men jag antar att det är ett korrekt uttryck. Fick reda på att jag ska ha en sådan oral exam om uppsatsen jag skrev i kursen "Non-violence". Det är en skräpuppsats och det blir tufft att försvara den muntligt. Men det kommer nog gå bra, eftersom jag är ganska mycket bättre på engelska än min handledare, som för övrigt har någon sorts stol, eller plats, i UNESCO. Ska bli skoj. Nu har jag bara EN uppsats kvar. Den tråkigaste. Theories of consciousness. Får göra nåt kul av den... Det skulle bli regn igår och idag, men jag har inte sett nåt. Har inte regnat på ett par veckor nu. |
||||
|
||||
| Knullkompisar eller potentiella partners? | ||||
| Är det nåt psykiskt som gör att någon bara attraheras till yngre, undrar någon på Fråga Eva. Ja, naturligtvis är det något psykiskt. Attraktion är någonting psykologiskt. Är det ett problem att bara dejta yngre? (i det här fallen en 37 årig kvinna som dejtar män i 25 års åldern) Nej, det skulle jag inte vilja påstå. 25 år gamla män, borde vara tillräckligt psykologiskt mogna för att kunna matcha en 37-årig kvinna, både som älskare och potentiella partners. Vad som inte framkommer i dessa inlägg, är om kvinnan dejtar många män, eller endast en 25-åring. Om hon har träffat många olika 25-åringar, utan att det har blivit någonting seriöst (om det nu är målet) så är det en viss indikation på att det inte är så lätt med ett sådant förhållande, även om det är möjligt. Ålder är bara en siffra, men för att ett förhållande ska hålla och fungera bra, bör man ha samma psykologiska mognad och vara på samma psykologiska nivå. Det gäller dock inte när det bara handlar om sex, eller tidsfördriv. Då handlar det om vad (eller vem) man kan få. Och man kan väl få det mesta tillfälligt... Mitt tips: dejta män i olika åldrar, för att inte hamna i ett visst fack. Inget fel alls i att dejta en 25 åring! Men kanske finns det 32-åringar därute som skulle passa bättre? Alla är säkert inte tråkiga och stela. Tantsjuk och tantsjuk... nej, 25 åringar är inga pojkar. |
||||
|
||||
| Fjärde uppsatsen klar | ||||
| Nu är jag klar med den fjärde (av fem) uppsatsen: "Contemporary World Problems and the Scientist´s Responsibility". Uppsatsen handlar om icke-våld ur ett psykologiskt perspektiv. Jag går igenom olika psykologiska teorier om aggression och konflikter och argumenterar för att det behövs kongruens (överensstämmelse) mellan teori pch praktik för att icke-våld och fred ska kunna nås. Det räcker alltså inte med fina ord och teorier. Det behövs även ett sinne som kan genomföra dessa i praktiken. Jag är inte särskilt nöjd med uppsatsen, men har å andra sidan inte lagt ner mig så mycket på den heller. Hela kursen har kännts vag, och inga förväntningar har ställts på mig. Som vanligt gör jag vad jag behöver och inte mer! Blir nog annorlunda i Sverige, när någon sorts karriär ska börja. Då kommer det krävas större ansträngning. Är lite förvånad också... pratade med en student som snart var klar med något sorts psykologprogram här vid Aristotele Universitet. Jag frågade henne vilken typ psykoterapi hon var mest intresserad av, och hon svarade att hon inte visste så mycket om olika typer av terapi. Det är ju det som är viktigast av allt när det gäller psykoterapi: att ha kunskap om så många metoder som möjligt, för att kunna anpassa terapin efter klientens problematik. Har man ingen sådan kunskap, så kan man mest ge godtyckliga råd. Snart börjar fotbolls EM! Ska bli skönt att ha någonting att engagera sig i. |
||||
|
||||
.png){kind=small}
| PRENUMERERA | |
| DELA DENNA SIDA | |
 |
|
| RSS | |
 |
|
| Copyright 2005-2011 Mikael Glännström . . . . . . . |
|