Nu ska jag iväg på speeddating med faddrar och nollor. Undrar hur det kommer gå.
Har aldrig provat på att speeddejta. Förmodligen handlar mycket om första intrycket mer än vad man hinner prata om. Kanske är mer effektivt än att ha en sorts bild av personen innan man träffas. Ärligare på nåt sätt.
Den här bloggen har ett alter ego som endast är intresserad av sex, makt, politik, pengar och mode. På ett egoistiskt och sarkastiskt sätt uttrycker alter egot här sina hedonistiska lustar.
Allt i populismens tecken! Det är trots allt media det handlar om.
För några år sedan började jag fantisera om att föreläsa, för att på så sätt konfrontera min sociala fobi. På den tiden gav sådana tankar (på att föreläsa) mig kraftig panik och jag kunde aldrig föreställa mig att det någonsin skulle kunna bli en realitet.
Idag vet jag att det kan bli en realitet. Jag känner ingen ångest inför tanken att föreläsa och jag vet att jag har mycket bra saker att förmedla till andra. Nu när jag studerar psykologi, kan jag filtrera bort felaktigheter hos det sunda förnuftet och ersätta dessa felaktigheter med vetenskapliga fakta, vilket borde bli en effektiv kombination: egna erfarenheter och vetenskapens samlade kunskap.
Ännu finns inga föreläsningar bokade, men planen är att börja så fort som möjligt!
På den här sidan kan du följa föreläsningstouren.
JAG FÖRELÄSER OM
- Ångest och behandling - Social Fobi - AKF-metoden
Steg för steg självhjälpsprogram för personer med ångestproblematik:
Programmet är gratis! Prova och se om det är någonting för dig.
Programmet är inte vetenskapligt utvärderat och det finns ingen garanti för att det är effektivt. De moduler som ingår är dock väl använda och vedertagna metoder inom psykiatrin.
Jag håller just nu på att skriva en bok med titeln: "Motsatsfilosofi - en självbiografi av mannen på gatan, eller, hur jag lärde mig acceptera motsatserna för att finna balans".
Boken är en sorts blandning av världsbildsteori, skönlitteratur och faktabok. Huvudsakliga teman i boken är filosofi, psykologi och politik.
Hela boken, kapitel för kapitel, kommer publiceras här på bloggen, i denna kategori! Håll utkik.
Tempus Fugit har utmanat mig att berätta sju sanningar om mig själv:
Länka till den som utmanat dig - DONE
Berätta sju sanningar om dig själv - DONE
Utmana sju personer - DONE (blev bara fem)
Lämna ett meddelande till dem du utmanar. - DONE
1. Jag hade två fel på signalprovet vid mönstringen. Det är jag ganska nöjd med.
2. Jag är allergisk mot hästar, hundar, katter och gräs.
3. Jag har aldrig provat att ta någon drog. Dock rökte jag pipa någon nyårsafton och blev ganska konstig och dålig. Det kan ha varit något mystiskt i den.
4. Jag har aldrig lärt mig simma, men kan ändå simma hyfsat, i ca 50 meter. Dock så har jag svårt att hålla mig flytande.
5. I ettan (7 år gammal) vägrade jag vara stjärngosse eller pepparkaksgubbe, utan insisterade att få vara tärna, vilket jag till slut fick.
6. Jag har lucida drömmar där jag kan styra handlingen.
7. Jag har inget körkort, men kan köra bil om liv skulle behöva räddas.
Lugnt och stadigt filmat. Ingen distraktion, full uppmärksamhet på det viktiga: Karaktärerna.
Karaktärer - 10 av 10
Detta är en film om en plågad man med traumatiska minnen, samt en uttråkad man som kört fast i sitt liv. Tillsammans hjälper de varandra att utförska det jobbiga. Filmen lyckas få ett fantastiskt djup hos karaktärerna. En film man aldrig vill ska ta slut!
Konstnärlighet - 7 av 10
Oviktigt denna gång.
Handling - 9 av 10
Djup handling, om känslor och ångest.
Genre - 9 av 10
Såhär ska ett drama vara! Svart, men inte hopplös.
Heath Ledger är död. Han var en duktig skådis, men var tydligen plågad av framgången. Jag känner inte till någonting om hans privatliv, men de symptom han hade tyder på stark ångest. De mediciner han åt (Xanor, Stiltnoct) är ångestdämpande mediciner som inte skrivs ut hursomehelst.
Tror att det kan vara svårt för många som är mycket aktiva att söka hjälp för sina problem och istället dämpa sina symptom (ångestbesvär) med medicin. Medecin fungerar bra, men bara till en viss gräns. Samvetet (ångest för att ta sitt eget liv) kan också försvinna med medicinen vilket kan öka självmordsbenägenheten.
Oavsett om Ledger dog av överdos eller självmord (medveten överdos) så ligger ångestproblematiken bakom hans alltför tidiga död.
Hans far sade: "Han (Heath) skulle aldrig ta sitt liv. Han var inte sån".
Problemet är att ångest gör att människor inte är sig själva. Rationaliteten försvinner och man gör kanske saker som man inte annars skulle göra. I dessa kritiska ögonblick är det viktigt att söka hjälp. För hjälp finns. Även om den ibland är svår att nå.
När kassörskan på systembolaget registrerat alla varor och jag precis skulle dra kortet frågade kassörskan: "Har du legitimation?".
Eftersom jag råkade glömma passet, blev mitt svar "Nej, jag har glömt passet hemma".
"I så fall har jag inte tillåtelse att sälja till dig", kontrade hon.
"Jo, för jag är 30 år", argumenterade jag.
"Det kan inte jag veta", svarade hon.
Det ställer visserligen. Hon kan inte VETA om jag är över 20 år. Men hon borde kunna se att jag är över 20 år. Jag argumenterade dock inte emot henne utan svarade "Ok, då får du gå bort med varorna".
Sen gick jag raka vägen ut ur systembolaget och ringde min 22-årige kompis som fick köpa ut åt mig.
Ovan ser ni lite nya kategorier på denna blogg. Dessa kategorier ska så småningom fyllas med innehåll.
Motsatsfilosofi - en självbiografi för mannen på gatan, är en bok jag håller på med.
Självhjälp för personer med ångestproblematik, är en steg för steg guide (naturligtvis helt gratis, utan hokus pokus) för de som är intresserade av självhjälp, av typen kbt, exempelvis.
En socialfobikers föreläsningstour, är en föreläsningstour jag planerar, för att lyfta upp ämnet social fobi till offentligheten.
Sen har jag också en ledig kategori som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med... Har ni några förslag?
Rent psykologiskt så har självskadebeteende en ångestdämpande effekt. Genom att skära sig avleds ångesten och jobbiga tankar för tillfället till smärta och adrenalin som uppstår i samband med detta. Istället för att behandla ångest, så behandlar kroppen skadan som har skett. Detta är naturligtvis ingen långvarig lösning och oftast leder självskadebeteende till ökad ångest på lång sikt.
Då är frågan vad det beror på att så många unga känner ångest?
Svaret på den frågan är inte enkel. Det finns många orsaker som är svåra att rangordna. Om jag ändå tvingas göra ett försök, så ser rangordningen ut såhär:
- Dålig uppfostran - vilket innebär frånvarande föräldrar som inte tar hand om sina barn ordentligt. Man kan ställa sig frågan varför föräldrar är frånvarande och varför de inte tar hand om sina barn ordentligt... och svaret på den frågan är också oerhört komplex. Min teori är att föräldrar ofta har fullt upp med att få vardagen att gå ihop med allt vad det innebär: ekonomi, förhållande, arbete osv. Idealen är idag mycket högt ställda. Mindre tid fokuseras på relationer och mer tid fokuseras på eget självförverkligande.
- Samhällsklyftor och segregering - vilket innebär att det uppstår konflikter och motsättningar mellan olika samhällsskikt och grupper. Det kan räcka med att vara uppväxt på landet för att bli utstött i en storstadsgrupp. Det kan räcka med att inte ha nyaste kläderna eller datorn för att bli utstött i en grupp som har nyaste kläderna och datorn.
- Bättre psykiatri och kunskap om psykologiska störningar - vilken innebär att det idag finns en diagnos på i stort sett minsta lilla problem, vilket leder till att fler personer har diagnostiserade problem. Förr kanske det var "tufft ibland", men idag heter det att man är deprimerad eller har panikångest. Det finns både fördelar och nackdelar med diagnostik.
- Kultur och identitet - vilket innebär att självskadebeteende blir en identitet för vissa, en stil där de umgås med likasinnade. En emo-kultur där man mer eller mindre ska må dåligt för att passa in.
- Massmedial hysteri - vilket innebär att media ofta överdriver lidande för att få större nyhetsvärde och intresse med sina artiklar. Det är ju ändå ganska många som vill läsa om unga tjejer som skär sig själva.
Hur kan man då ta tag i detta samhällsproblem? Det är lite det jag har beslutat ägna min "karriär" åt... att forska kring ångestproblematik. Just nu känns det som att mycket korrekt kunskap behövs hos ganska många. Ångestproblematik är komplicerad, och det behövs ett betydligt större grepp än vad som just nu erbjuds. Just nu verkar det vara ganska random, vilken hjälp man får. Vi kan bättre än så!
- Tentan gick bra, trots endast tre dagars strukturerat pluggande - Fått stipendium för utlandsstudier, 11.400 kronor - Emma vill tillägga att det är goda nyheter att hon fortfarande är här
Jag vill varna för vissa av de sponsorlänkar som finns på denna sida, som tipsar om KBT behandling. Det är inte jag som står för dessa sponsorer, bör tilläggas.
Gick in på en sådan sponsorlänk och såg till min fasa att det handlade om healing och själavård snarare än KBT-terapi. Jag tänker inte uttala mig om själavårds effektivitet, men ur rent forskningssyfte, så är det osäkert område att vandra i, eftersom ord som "helhet" och "själ" är ganska vaga.
KBT är inte magi som botar alla. Det har blivit ett otroligt populärt ord, som nästan alla psykologer, terapeuter, coacher och även spådamer nuförtiden använder sig av. Tänk på att alltid fråga om METODEN som terapeuten använder sig av, eftersom de varierar kraftigt. Jag kommer framöver att skriva mer om vad jag tycker kännetecknar en bra och pålitlig kbt-metod senare, samt vad som kännetecknar en skum och osäker kbt-metod.
www.terapisnack.com är ett utmärkt forum för personer som vill prata om psykologiska problem. Forumet är "ett forum för sveriges terapeuter och klienter".
Jag har nu lämnat forumet på grund av en schism.
Först vill jag säga att jag inte har någonting emot Jonas Gåde som startat forumet eller någon av de experter eller medlemmar som skriver på forumet. Schismen består av forumets syfte. Jag kunde ha fortsatt skriva, om jag hade accepterat det schismen handlade om.
Att jag skriver detta beror på att det kanske finns medlemmar på Terapisnack som undrar vart jag tagit vägen eller varför jag inte skriver längre.
Bakgrunden är att jag skrev ett svar i ett inlägg som handlade om sexuella övergrepp, som inläggsförfattaren inte mindes, men som terapeuten/coachen bekräftat hade skett. Jag frågade då hur detta kunde bekräftas, eftersom personen inte mindes övergreppen. Jag var noga med att påpeka att jag inte visste detaljerna i fallet och att det inte var ett ifrågasättande av individen, utan om metoden som användes. Inom psykologin är det mycket kontroversiellt huruvida man ska vara ledande i frågor som handlar om sexuella övergrepp. Det finns stor risk till feldiagnos om man är ledande i dessa sammanhang.
Detta inlägg ledde till kontrovers i tråden och flera personer var mycket upprörda. Detta eskalerade till att Jonas Gåde skrev att jag "flagrant kränkt" medlemmar, vilket är ett oerhört starkt påstående. Att personer känner sig kränkta betyder inte att man har kränkt någon.
Jag försvarade mig och sa att jag noga påpekat i inlägget att det inte handlade om att ifrågasätta individen, utan själva metoden. Detta resulterade i ett telefonsamtal med Jonas, där vi kom fram till att vi inte var överens. Han tyckte jag var barnslig som inte kunde förstå att jag kränkt någon och jag förstod inte hur ett offentligt forum kunde vara så känsligt för sådana diskussioner.
Vi kom fram till att vi hade olika tolkningar av forumet. Jag skrev där för att ge så korrekta svar som möjligt, medan Jonas uppfattade forumet som "ett forum där man diskuterar känslor snarare än intellektuella frågor".
Jag tycker det är (tragi)komiskt att en person som Jonas Gåde som är konfliktlösare i Grannfejden inte är särskilt villig att lösa konflikter om det inte blir löst helt på hans sätt.
Det är känsligt att prata om sexuella övergrepp, men om man pratar om dessa i ett offentligt forum, så får man vara beredd på vissa, ibland okänsliga, frågor. En längre diskussion skulle säkert löst de missförstånd och misstolkningar som skedde.
Min uppfattning är att det riktiga problemet var att jag ifrågasatte metoden som en av experterna använde, som också var terapeut i det fall vi diskuterade. Terapisnack drivs nämligen av ett företag, Comunicera, som "coachar" personer med psykologiska problem.
Jag har ingenting emot Comunicera och Terapisnack, utan accepterar denna schism. Det jag ogillar är formuleringen att jag "flagrant kränkt", vilket är osant, och därför kom vi överens om att det var bäst om jag inte skrev mer på Terapisnack. Om någon letar sig hit till min blogg, så är ni välkomna att skriva till mig.
Forskning om psykologi kommer före vinstintresse. Psykologin som vetenskap ligger mig närmare hjärtat än ett företags image och koncept. Därför stod jag på mig. Kvaliten är mycket hög på Terapiforum, men det förekommer enligt min åsikt vissa tveksamheter där potentiella klienter till företaget går före korrekthet. Med detta säger jag inte att kvalitén och företaget är dåligt... jag vill bara inte stå för en sådan prioritering. Det är den vetenskapliga grunden på vilken terapin vilar, som är viktigast... betydligt viktigare än vinstintresse eller popularitet. Men jag respekterar naturligtvis om ett forum har andra syften än det jag anser vara vettigast.
Återigen ber jag om ursäkt om någon tagit illa upp av mina inlägg.
I filmen Eastern Promises spelar Viggo Mortensen (Aragorn i The Lord of the Rings) en rysk gangster, dock undercover. Här är han helt naken i en våldsam och blodig fightscen. Tja, blir man attackerad i bastun är det faktiskt ganska realistiskt att handduken åker av.
Och realism i filmer är bra?
Inom psykologin finns forskningsresultat som säger att våld föder våld. Det finns dock saker som gör att våldkonsumtion inte behöver vara korrelerat med våldshandlingar: Om personen har en trygg uppväxt, dvs en "secure attachment", där en trygg punkt kan förklara skillnad mellan fantasi och verklighet.
Avreaktion fungerar inte. En undersökning där försökspersoner fick boxa på en säck för att avreagera sig, visade att dessa försökspersoner faktiskt blev argare och mer aggressiva. Avreaktionen var lugnande för stunden, men ledde alltså till ett aggressivare medvetande och beteende.
Så... om du ska gå någon terapi där du har sönder porslin, så bör du veta att du då främst gör det för din njutnings skulle... inte för att det gör dig mindre aggressiv.
Nu har jag fått med två snoppar och en rumpa på en vecka! Ganska ambitiöst.
Peter Stormare ville diskutera sexualitet och föregick med gott exempel genom att ta av sig kläderna för ett dopp i poolen. Stolt visade han upp sin snopp med tillhörande buskage.
Jag tycker det är ett bra initiativ. Varför ha badbyxor på sig när man badar? För att andra inte ska bli stötta eller upphetsade? För att man enbart ska visa sina "privata delar" till de man vill?
Peter visar att han är skådis på högsta nivå. Hans kropp är hans verktyg. Då är det en fördel att inte ha några komplex över kropp och snopp.
Britney Spears har blivit drottningen av skandaler. Troslös, rakad skalle, vårdnadstvister och ett antal lolitalåtar. Det är intressant hur Britney har blivit en kultfigur.
Att hon "spårat ut" är inte så underligt. Stor press från så ung ålder leder till förvirring. Hon har exploaterats istället för att skyddats, vilket förmodligen ligger på föräldrarnas ansvar att ha förhindrat.
Madonna utnyttjade samhällets trender till sin fördel för ett tiotal år sedan när hon gav ut böcker om diverse fantasier och exploaterade sin sexualitet. Idag har hon vuxit ifrån det, men är förmodligen fortfarande en affärskvinna som bryr sig om sitt varumärke.
I slutändan är det vi konsumenter som köper tidningarna, som styr dessa trender. De är inte påhittade, utan riktar sig till medvetna och omedvetna behov hos oss. Världen hatälskar Britney Spears, och Britney Spears hatälskar världen tillbaks.
Nästa steg i exploateringen är en hemmagjord porrvideo med Britney. Kanske också ett självmordsförsök.
AKF - metoden är en eklektisk (integrerad) metod som kombinerar olika psykologiska perspektiv, med fokus på det psykodynamiska och det kognitiva perspektivet.
Teorin utvecklas, i takt av att min egen erfarenhet och kunskap utvecklas. I takt med detta hoppas jag också kunna bedriva vetenskaplig prövning av teorin. Just nu håller jag på att utveckla följande delar:
- Personlighetsteoretisk del (SCAR, eftersträvansvärd personlighet) - Utvecklingspsykologisk del (developmental stages of the individual)
METOD (PRAKTIK)
Möte 1-2 - Allmän utvärdering
- Självmordsrisk - Symptom - Problem - Hälsa (fysisk och psykisk, tidigare diagnoser)
Gott nytt år, läsare! Hoppas 2008 blir ett bra år. Jag har bestämt mig för att 2008 ska bli ett bra år... Mitt enda nyårslöfte består av att jag ska plugga hårdare. Just nu kanske jag pluggar 10 timmar i veckan. Det räcker inte om man har ambitioner som mig... att forska och arbeta som terapeut, föreläsa, samt lobba för mer uppmärksamhet och förståelse för ångestproblematik (och de personer som lider av detta).
Känner stark motivation och tror att det kommer gå riktigt bra.
19e februari åker jag till Grekland för att studera psykologi. Kommer hem till sommaren, men vet inte riktigt vad jag ska göra. Hinner nog inte hitta nåt jobb...
Hösten 2008? Vet inte än, men någon sorts psykologikurs ska jag läsa, förmodligen på B-nivå.
Ser fram emot utmaningar, och det ska bli spännande att se vad jag egentligen klarar av.
Ingenting, trodde jag för tre år sedan. En hel del, tror jag nu.