|
Svårt att förändra bilden av sig själv |
Från jag flyttade till Örebro, tills för ett par veckor sedan, har jag inte varit mig själv. Jag har tagit medicin mot ångest, vilket har gjort mig ganska hyperaktiv och utåtsökande. Nu har jag slutat med medicinen, eftersom jag anpassat mig och inte längre har någon ångest. (det har gått jättebra, att sluta, har ingen ångest och mår prima)
Problemet är att jag redan lärt känna de flesta. De har en bild av mig, som social och aktiv. (och även desperat... hahaha)
Min hjärna har varit på hundra ställen samtidigt. Därför har jag varit som jag varit... Jag ångrar det absolut inte, men framöver kommer riktiga Glänne komma fram.
Riktiga Glänne har både fördelar och nackdelar. Fördelarna är att riktiga Glänne är mycket lugnare och mer tryggare. Mer stabil. Nackdelarna är att riktiga Glänne inte är lika social, spontan och crazy.
Jodå, jag kommer fortfarande gilla att dansa! haha
Det kommer bli svårt att förändra bilden av mig själv... men jag hoppas att det går. Tror att relationerna med vänner kommer förändras lite. Jag hoppas till det bättre... men vissa kommer säkert dö ut också.
Har bestämt mig för några saker i alla fall:
1. Jag ska bli nån sorts stödperson här på universitetet för personer med psykiska problem som panikångest och social fobi. Har mycket erfarenhet av detta och är ett levande bevis för att man kan förändras och bli "helt kvitt" problemen. Det skulle vara kul att få lite erfarenhet på det området, eftersom jag vill bli terapeut längre fram i mitt liv.
2. Jag ska bli fadder till våren.
3. Jag ska börja plugga och skriva mer. Filosofin har liksom allt annat, varit på hundra olika ställen.
4. Jag ska försöka resa mer, eftersom det bryter studentlivsrutiner (som ofta är ganska dåliga..)
Ska också göra en dramatisk förändring här på bloggen! Numera är mitt alias inte längre Sokrates, utan Glänne. Det är mitt "riktiga smeknamn".
Sokrates är död. Länge leve Glänne!
Vem du än är... det är aldrig för sent att förändras. (naturligtvis inte... eftersom förändring sker hela tiden...)
Mvh Glänne
|
|
|
|
|
Just nu |
Vänner - 8 av 10 (allt man kan önska) Kärlek - 3 av 10 (inte obefintligt eller uselt, men mycket komplicerat) Studier - 5 av 10 (för lätt) Aktiviteter - 8 av 10 (händer alltid nåt!) Livet - 6 av 10 (helt ok) Kreativitet - 2 av 10 (vill skriva mer...)
Ångest - 0 av 10 (det är bra!)
|
|
|
|
|
The Grinch 2 - who stole the last hour? |

Nu kommer uppföljaren till The Grinch.
The Grinch 2 handlar om hur Grinchen stjäl höstdagsjämningens timme, som försvinner.
Jim Carrey kommer ej spela Grinchen i uppföljaren... Det blir istället Cuba Gooding Jr, som spelar Grinchen.
|
|
|
|
|
Dagens citat: Kim Wilde |

- Jag utvecklades inte de sista åren. Det var som att stanna på en fest en kvart för länge - man ångrar efteråt att man inte gick tidigare.
|
|
|
|
|
Todays words in english! |
Hello my english speaking friends!
Much has happened in my life. I have met many new international english speaking peoeple here in Örebro, and my non-existing english is starting to improve!
How and why? Well, here in Örebro we have exchange students from many different countries. I happen to live next door to a german guy, Claus. So, at first my english got a german accent.
Anyways, I was invited to some international parties! They are fun most of the time... and have different themes every week. I like being international.
Today in Sweden, we turn the clock back one hour. So now it gets dark at around 4 pm... thats fucked up!
Well, I have to go, but take care, english speaking friends! And remember to check this page out every now and then, because I will translate my philosophical writings into english someday. First I have to write it down in swedish...
Best Regards Sokrates
|
|
|
|
|
Dåligt skämt |
- Är du kåt jämt?
- Nä... ibland blir jag hungrig också
|
|
|
|
|
En helt vanlig fredag... |

Return of the systempåsekiller

Charmören...

Drickspel, version #4562

En tysk dans skadar aldrig

Sliskigheten nådde inga gränser

En pose om dagen är bra för hälsan

Temat för kvällen var... OKTOBERFESTUNG!
Tack Poffe för bilderna!
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
VG på första tentan - jag är missnöjd... |
Till min stora överraskning fick jag VG på första tentan i delkursen argumentationsanalys 5 p. Tentan innehöll endast tre frågor och totalt kunde man få sex poäng. Jag fick fem poäng och det räckte tydligen till VG. Trots detta är jag inte nöjd med min insats.
Jag har studerat minimalt senaste veckorna. Att vara på föreläsningarna och läsa anteckningar räcker för att man ska hänga med och få G. Typ...
Men mitt mål med att plugga var att få mer tid åt att skriva. Istället har det blivit mer tid åt att festa och åt att umgås med vänner. Visserligen mycket trevligt och erfarenhetsberikande... men samtidigt utmattande. Jag trivs bäst i mindre sällskap och med lugna (lite smått osociala) aktiviteter.
Att festa är roligt på många sätt. Man träffar många vänner. Man dansar (om man inte går på värdelösa ställen utan dansgolv...) Man kramas. Man berättar massa överdrivna stolligheter.
Känner att jag är på väg in i en ganska low period just nu. Det är väl hösten eller nåt. Nåt spontant roligt behöver hända just nu. För jag kommer inte anstränga mig.
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
En underlig kväll i Örebro |
Det var längesen jag var med om en sådan underlig kväll som igår.
Inte för att något särskilt hände... men det var lurigt folk på krogen vi var på.
Människor hängde på två ställen. I baren, där det tog en halvtimme att beställa. På dansgolvet, där det var rena kaoset. Människor knuffade sig fram för att få det dom ville ha. Det fanns ingen ödmjukhet alls.
Det var som sagt längesedan jag kände sådan opersonlig stämning.
Nä, nu är det dags för nåt äkta.
|
|
|
|
|
Party, party och ännu mer party |
När jag var 18-19 år festade jag någon gång i veckan. Det tyckte jag var ganska mycket. Då visste jag inte riktigt mina gränser, och ofta blev jag för full, vilket innebar en ångestfull bakfylla.
Nu, som nybliven student, festar jag två gånger i veckan... ibland mer. Min tolerans för alkohol är inte så hög, eftersom jag inte druckit särskilt mycket de senaste åren. Det betyder att några öl ger en lagom fylla. Och trots att jag är lika galen när jag är nykter, så är en lagom fylla ganska nödvändig vid utgång. Dock inte en riktig fylla, eftersom man då gör saker man ångrar.
Jag vet inte riktigt hur jag ska analysera det här nya studentlivet, med fest, fest och åter fest. Visst är det skoj, men det blir också två olika världar på något sätt. Man känner folk som nyktra och man känner folk när dom är ute och festar, nästan på olika sätt. Det är ganska konfunderande och förvirrande. Men det är väl så livet ska vara antar jag!
Igår var vi som vanligt ute på kåren och dansade. Det är kul att dansa. Jag låtsas dansa bra, men jag vet inte om jag dansar bra egentligen. Antar det, eftersom jag ser många andra som dansar dåligt! Det är kul med såna personer som inte vet om dom vågar dansa eller inte. Som inte ens håller takten. (jag har själv varit sån, på den tiden jag var blyg och osäker) Det är bara att släppa osäkerheten och köra på. Det uppskattas, hur det än ser ut!
Jag undvek att kvart i två ragga. (eller rättare sagt: jag undvek att bli uppraggad) Det var nog bra.
Känner mig väldigt singel just nu.
Hmm, man kanske skulle prova bli tillsammans med nån. Med vem? Hur? Varför?
Har du nåt förslag? Min msn är i så fall: happygames@hotmail.com Var inte blyg nu!
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
Scarlett Johansson |

Om man kunde beställa kändisar, från en viss film, ur en postorderkatalog, skulle jag beställa Scarlett Johansson från Lost in Translation. Sen skulle vi mysa under täcket i ca tre dagar, för att sedan upptäcka världen tillsammans. Snälla Scarlet... bli inte förstörd av Hollywoods ideal. Du ÄR "idealet".
|
|
|
|
|
Livet är föränderligt |
Jag växte upp som ett riktigt lägenhetsbarn, ovetandes om vad framtiden skulle bjuda på.
Självständig redan som sjuåring. Envis. Till och med lite elak. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Hyfsat populär som 12-åring, med min hockeyfrilla. Jag gjorde slut med en tjej jag verkligen gillade, för att jag var rädd för närheten. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Gled igenom högstadiet och gymnasiet utan att anstränga mig. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Gjorde lumpen. Svimmade. Utvecklande panikångest och social fobi. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Träffade min första och enda kärlek. Hade saker jag var tvungen att gå igenom, själv. Det tog slut. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Gick igenom ett tuff period, då jag var rädd för det mesta och inte gjorde nåt vettigt. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Vinden vände. Jag fick jobb. Och jag flyttade till Örebro. Alla nya intryck blev för mycket. Jag fick ångest. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Närhetssökande sträckte jag ut min hand mot de flesta. Förlåt. Jag visste inte bättre.
Trots detta, så är livet faktiskt helt ok.
För det finns en del. Som jag faktiskt vet.
Många fastnar. Inte jag.
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
Beröring |
Vid busshållsplatsen kände jag ett stort lugn inom mig, inför hemresan till Karlstad. Eller hem och hem... nu är Örebro mitt hem och i Karlstad är jag endast turist.
Det var osäkert vart jag skulle sova. Hos en kompis, eller hos en främling? Tanken var spännande och inte nervös. För 3 år sedan skulle jag varit ett nervvrak. På busshållsplatsen var jag helt lugn och trygg. Stressade människor runtomkring mig slängde in väskorna, ställde sig direkt i kö för att få plats på bussen. Jag lät alla gå före... la in väskan lugnt i bagageutrymmet... log lite för mig själv och litade på ödet, som jag alltid gjort. Hur fel jag än har hamnat, har ödet alltid styrt mig tillbaka på rätt väg... med min egen vilja som förutsättning.
66 spänn för en enkel resa till Karlstad. Helt ok. Bussen var nästan fullsatt och folk letade i panik efter platser. Som en uppenbarelse såg jag en plats ledig. Varför hade ingen tagit den? Vid fönstret låg en ung kvinna och sov under en stor svart jacka av mjuk textil. Ingen vågade väl väcka henne. Förutom jag, som oartigt avbröt hennes sömn och försiktigt frågade "Ursäkta, är det ledigt här?". "Ja" svarade hon yrvaken med luggen glidandes ner över ansiktet. Hon var mysigheten personifierad, där hon obekymrat vilade bort omgivningens stress. Jag satte mig försiktigt ner och satte på Tom Pettys nyaste skiva i mp3-spelaren. Därefter drömde jag mig leende bort från bussen, som var i kaos. "Ska vi behöva stå?" hörde jag någon yttra upprört. Jag brydde mig ärligt talat inte, utan tog ett djupt andetag och stängde ögonen. Några minuter senare rullade bussen iväg.
Jag tänkte på kvinnan bredvid mig. Vem var hon? Vad gjorde hon på fritiden? Vart var hon påväg? Vad i livet är hon nöjd med? Vad är hon missnöjd med? Har hon många nära vänner? Mitt i dessa tankar börjar hon röra på sig och drar jackan över sig på nytt. Jackan täcker också min högra axel och arm och våra armar rör vid varandra. Mjukt och varmt. Närhet, som jag sålänge längtat efter. Helt oväntat, kravlöst och fantastiskt. Beröring sker ofta. Kramar är vardag för en student. Men närhet, är något som inte går att forcera. Den uppstår, i magiska ögonblick.
Våra armar smälte samman. Ibland drog hon bort armen, ibland sökte hon kontakt. Det var en närhetssymfoni lika ljuvlig som Mozart. Hon sov ibland och var vaken ibland. Vi tittade inte ens på varandra. Sånt är jag för blyg för. Förmodligen hon också.
Bussresan gick på ett ögonblick. Ett ögonblick som gärna skulle få vara i evighet.
- Sokrates
|
|
|
|
|
Glädje på arbetsplatsen |
Var nyss och handlade på ICA Tybble (I Örebro)
I alla fall... när jag stod vid kassan och kassörskan räknat klart sken hon upp i ett leende och sa "100 kronor jämnt!". Jag antar att det är sådana små glädjeämnen man får hitta när man jobbar. 100 kronor jämnt är säkert inte så vanligt.
|
|
|
|
|
Saker att undvika |
Svarta intersportstrumpor. De luddar osexigt mycket svart ludd... vad tänkte jag med?
|
|
|
|
|
Home sweet home? |
Idag åker jag hem till Karlstad igen. Det var ett tag sedan nu. En månad sedan eller så.
Ska träffa vänner, gamla och nya. Känns kul! Turist i min hemstad. Förhoppningsvis avkopplande. Utgång på lördag. Förhoppningsvis bra drag.
Senaste tiden i Örebro har varit frustrerande. Jag har varit alldeles för "on" (på) och det har mattat ut mig. Gillar egentligen inte att vara on... men vad gör man, när inget kommer gratis? Det går inte att sitta i ett hörn och vänta. Resan mellan hållplatserna är också en resa.
Men jag gillar verkligen de vänner jag välsignats med ;) kram på er
I am yours forever.
En bekymmerlös (men inte ansvarslös) tid väntar.
Varje dag kan vara fredag!
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
Hjärtan |
Består vägen bakom mig av krossade eller öppnade hjärtan?
Vid en första anblick är de krossade.
Vid en andra anblick är de öppnade.
Vem ska öppna mitt hjärta?
|
|
|
|
|
Börjar tröttna |
Jag har bara varit partystudent i en dryg månad, vilket innebär att man festar ca 1-2 gånger i veckan. Det var jättekul i början, eftersom man lärde känna så mycket nytt folk. Nu börjar utgångarna likna varandra och de börjar få samma mönster. Det är kul att träffa vännerna och kul att dansa. Men efteråt är man bara trött i benen... Har man haft tur (eller otur) så blir det sällskap på vägen hem, vilket innebär skoj för en kväll, men problem efteråt, om man inte råkar finna den rätta.
Fullast, pratgladast och mest framåt vinner. Jag är ingen full, pratglad och framåt person, så desto senare det blir på natten, desto mer främmande känner jag mig.
Kanske är jag för gammal?
Nej... jag har många sidor helt enkelt.
Vilka är äkta och vilka är falska? Det behöver jag lista ut.
Mvh Sokrates
|
|
|
|
|
Problem och lösningar |
Det finns många underbara saker i livet.
Det finns också problem.
Slutligen så finns det lösningar.
Min förhoppning är att filosofin ska fungera som ett nyttigt verktyg när det gäller problemlösning. Filosofin kan också vara en orsak till problem, om man fastnar i determinismens eller dualismens problembojor.
Ser fram emot prison break och trevligt sällskap ikväll!
Mvh Sokrates
|
|
|
|