Vi uppfattar världen, oss själva och vår omgivning, med vår tanke. Vissa anser att tanken är fri, medan andra anser att tanken är deterministisk. Vissa anser att tanken kan uppfatta objektivitet, medan andra anser att tanken endast är förmögen subjektiva tolkningar. Sådana frågeställningar om tanken blir aktuella vid djupare och mer komplexa diskussioner om tanken...

Det vi först och främst måste acceptera, är att tanken är subjektiv, dvs av personligt ursprung. Detta betyder inte per automatik, att allting är subjektivt. Alla TANKAR är subjektiva, men det vi tänker på, kan vara mer eller mindre objektivt, dvs vi kan ligga nära eller långt ifrån "sanningen", med vår uppfattning.

Detta gäller främst vetenskap, där experiment antingen kan falsifiera en kunskap som falsk, eller bekräfta en kunskap som sann. Sådan kunskap är objektiv, och nåbar för människans tanke. Att tex testa gravitationen genom att släppa ett äpple från handen, så att det faller till marken, är ett exempel på ett experiment, som bekräftar att det finns en kraft, som gör att äpplet faller till marken. Dock så finns det fortfarande många subjektiva moment i sådana undersökningar. Vad tyngdkraft egentligen ÄR, må visserligen kunna experimenteras om... men när det kommer till en slutgiltig definition, så är det endast en tillfällig tolkning, som kan vara mer eller mindre hållbar, mer eller mindre sann.

Det finns dock många olika filosofiska skolor, när det gäller detta ämne (kunskapsteori)

För att enkelt förklara Livsstil Medkänslas utgångspunkt: Det finns en objektiv verklighet, som vi subjektivt uppfattar. Människan är kapabel att förstå, om en uppfattning ligger nära eller långt ifrån verkligheten, eller sanningen.

MEN det finns också kunskap som ligger bortom människans förmåga att bevisa, eller experimentera med. Många filosofiska frågeställningar, handlar om sådan kunskap: Vad är godhet och ondska? Vad är rätt och fel? osv

Livsstil Medkänslas inställning till sådan kunskap, är att en tro och ett ställningstagande är av stor vikt, eftersom det annars leder till likgiltighet, vilket i sin tur leder till att ingen egentligen bryr sig.

Vad som dock är möjligt, är att argumentera, om en sådan abstrakt kunskap. Platon gjorde exempelvis det ofta i Sokrates dialoger, genom att argumentera om vad som är rättrådighet och om det är eftersträvansvärt. Så det finns alltså en sorts "sanning" även bakom abstrakt kunskap, även om det är mer diffust och inte lika svart/vitt. Det mesta i livet handlar om abstrakt kunskap och förtjänar därför någonting mer än likgiltighet.

Detta är början på filosofins klassiska indelning: Teoretisk filosofi och Praktisk filosofi.