|
||||||||||||
| AKUT HJÄLP | |
| GRATIS SJÄLVHJÄLP | |
| PSYKOLOGINS HISTORIA | |
| PERSPEKTIV | |
| DIAGNOSER | |
| BEHANDLINGAR | |
| FORSKNING | |
| UTBILDNING | |
| LÄNKAR | |
| KONTAKT | |
| OM MIG | |
| Gömd - del 6 sista delen | ||||
| Lindsey nästan hoppade hem från sin nyhetsredaktion. Hon jobbade extra lite då och då, för att få en extra slant. Hon kände sig som en liten flicka, och såg fram emot att komma hem. Hon hade i stort sett flyttat in hos Johnny nu även om hon inte hade flyttat in några saker än. Hon stoppade in nyckeln i låset och öppnade dörren. Hon hoppade ur sina sandaler och ropade: ”Johnny! Jag är hemma nu min älskling” Hon sa det helt naturligt, som om de levt ihop i all evighet. Hon gick in i sovrummet och såg att Johnny låg på sängen och tog sig en liten tupplur. Han gjorde det ibland efter maten. Hon log och tittade på honom där han vilade så fridfullt och bekvämt. Men nu ville hon ha upp Johnny för att gå iväg till ängen… Hon la sig bredvid honom och viskade i hans öra: ”Älskling… vill du följa med mig till ängen och plocka blommor…?” Han svarade inte så hon frågade igen, nu högre: ”Älskling… vakna. Vi ska ut en sväng nu som du lovade innan jag gick till jobbet!” Han låg kvar utan att röra en min. När hon pussade honom på kinden märkte hon att han var kall. ”Johnny!!!” ropade hon nu och ruskade på honom ordentligt. Hon fylldes med förtvivlan, desperation och tomhet på samma gång när hon insåg att allt inte stod rätt till. ”Herregud Johnny nej!!! Gör inte så här mot mig…” sa hon förtvivlat medan tårarna strömmade ner på kinderna. Hon visste att han var död. Hon visste att allt var över. Hon låg med ansiktet mot hans bröst och grät i timmar innan hon ringde ambulansen. Han hade fått en plötslig hjärtattack. Varför förblev oklart. ”Varför” var frågan hon länge skulle plågas med. Hon var en stark kvinna, och så småningom skulle hon kunna ta till vara på det underbara som Johnny gav hennes liv medan de var tillsammans. Men hon visste att hon aldrig skulle hitta en man som Johnny igen. Kanske hade hon haft tur, kanske hade hon haft otur… Hon visste inte… The End... Sokrates 1999 |
||||
|
||||
|
KOMMENTARER Trackback
|
||||
.png){kind=small}
| PRENUMERERA | |
| DELA DENNA SIDA | |
 |
|
| RSS | |
 |
|
| Copyright 2005-2011 Mikael Glännström . . . . . . . |
|