Kärlek...
Ja, vad skriver man egentligen???
Den är det bästa som finns, samtidigt som den är hopplös. (i alla fall om man inte är kär eller har hittat sin kärlek) Den finns överallt, samtidigt som den inte finns alls. Kärleken är en paradox som är källan till den bästa av lyckan och det mest tragiska lidandet.
Ska man satsa på äkta kärlek, eller ska man nöja sig med trygg kärlek?
Äkta kärlek är den där ögonblickliga kärleken som man direkt delar med någon annan... som är vild och intensiv och som inte sällan också dör ut...
Trygg kärlek är den där kärleken som växer fram när man har samma idéer om vad som är viktigt i livet. Kanske en familj...
Jag vill ha äkta kärlek, men börjar fundera på om det är naivt. Kanske är man lyckligare med trygg kärlek, som man letar upp och anpassar till sitt liv?
Den är egentligen omöjligt att filosofera om. Kärleken...
Det viktiga är att älska sig själv. Då kan man oftast hitta den kärlek man är ute efter.
Mvh Sokrates
|